Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Loke i Fröjas fa]khamn. |
detta en mycket betänklig följd: grånande hår, tilltagande skrynklor,
ålderdomsmärken. Icke underligt, att de med häpnad och bekymmer
sporde hvarandra, hvart Idun tagit vägen. När man så kom
röfvaren på spåren, tvangs han genom hot att söka återföra Idun till
Åsgård. Loke lofvade äfven detta, om Fröja ville låna honom sin
falkhamn [1]. Detta är ett nytt drag, ett mycket märkligt drag.
Ty när vi här komma att tala om jagtfalken, så komma vi att
tala om den skarpögda kritiken; och när vi komma in på detta
kapitel, så medför den frågan ännu en annan: hvar är qvinnan?
Hon har en sällsam förslagenhet, då det gäller fin planläggning,
en ovanligt skarp blick att upptäcka vissa svagheter, och sjelfva
hennes löje är ett farligt vapen. Han, som diktat Brages samtal,
kände detta rätt väl. Men Fröja visste, att Thjasse icke var skapad
för Idun. När nu Loke fått låna Fröjas falkhamn, begaf han sig
in i jätteverlden och till
Thjasses gård. Thjasse var
icke hemma. Thjasse var
ute och rodde på sjön,
naturligtvis diktens haf. Det
har blifvit mig sagdt, att
skalderna älska att i
behaglig årstid vagga öfver
vågen, försänkta i
betraktelser och drömmar. Idun
var icke med; hon var ensam
hemma. För att kunna bortföra henne, omskapade henne Loke till
en nöt, som han tog i sina klor. Denna frukt har ett hårdt skal,
hårdt nog att knäcka, och kärnan är ganska liten. Men denna
kärna är stor, på samma sätt som frökornet är det stora skeppet
Skidbladner in nuce. Alla gudarne kunde rymmas om bord på
detta underbara skepp; Idun var ock verkligen gömd i nöten.
Isländske skalder hafva knäckt nötens skal och tillegnat sig dess
kärna, när de till den aflägsna ön i hafvet öfverförde de gamla
[1] Att falken i Brages samtal om skaldskapet är framstäld såsom en
symboliserande representant för kritiken har utan tvifvel sin grund i den riktiga iakttagelsen,
att han har en i ovanlig grad utbildad flygkraft och dessutom är mycket djerf och
tilltagsen. Han är tillika den läraktigaste bland alla roffoglar, hvarföre han också
kan lätt dresseras till jagt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:23:11 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfedda/0010.html
