- Project Runeberg -  Eddastudier. Brages samtal om skaldskapets uppkomst m. m. /
76

(1900) [MARC] Author: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uttryckande den nya högtidens glädje». Bedas vittnesbörd i denna
punkt, för att nu icke vidröra många andra af ej mindre vigt för
mythhistorien, är så tydligt, så upplysande och så bevisande, att
det svårligen skall kunna bortförklaras. Och dock talar han på
sin tid om de gamla anglerna, han, som sjelf lefde före den så
kallade vikingatiden.

Vi kunna rätt väl tänka oss hedendomens och kristendomens
både kamp och vexelverkan inom menniskornas sinnen redan i
Septimii Severi och Caracallas dagar, i det att hedningarne med sin
tro omfattade den solgud, som dör i naturen, men för att åter
uppstå, medan de kristne sjöngo i sina psalmer: Kristus är död och
begrafven, Kristus, den sanne gudens son af evighet, är uppstånden
från de döda!

Enligt begge Eddorna är Nanna, Balders hustru, af jättebörd
sålunda. Jätten Allvalde (urskogen, eller kanske rättare jorden i
urskogs drägt) hade tre söner: Thjasse (betecknande våren och
ungdomen inom naturen och jätteverlden), Ide eller Ivalde (löfskogen,
sommaren), och Gång, äfven kallad Gymer och Örner (hösten).
Ivaldes tre döttrar voro: Nanna [1] (jorden i våren), Balders maka,
Njärun (jorden under sommaren), krigsguden Tyrs hustru, och Idun
(jorden under hösten), Brages hustru.

Vi skola nu betrakta hufvuddragen i Saxos framställning af
Hothers (Höds) kamp med Balder om egandet af den sköna Nanna,
anmärkande dervid till en början, att Saxo, som för att nedsätta
guden Balder synbart tager parti för Hother, historierat den gamla
gudasagan såsom äfven i många andra fall. De handlande
personerna äro från Danmark, Saxen, Sverige och Norge. Hother var,
enligt Saxo, kunnig i strängspel. Nå väl! Det hör den mörka
vinterkvällen till. Äfven nattskymningen har sina sirensånger.
Han vann den sköna Nannas tycke. Men Balder, som sett henne
i badet, hade ock blifvit intagen i hennes fägring, fick af hennes
fader Gevar (Gefr, den gifvande, Eddornas Ivalde) löfte om hennes


[1] Namnet Nanna är beslägtadt med isl. verb. nenna gifva sig i färd med någon,
hvilket väl ock med skäl kan sägas om jorden i förhållande till solen. Då Nanna i
Hyndlas sång str. 20 kallas dotter af Nackve eller Nöckve (af isl. nökkviðr naken), så
är detta sista namn en omskrifven poetisk benämning för Ivalde (löfskogen), den af
vintern afbladade, hvars äldsta dotter är våren. Det är också ganska lätt förklarligt,
att nökkvi, den nakna och urholkade trädstammen, kan hafva bemärkelsen båt
(Fritzners Lex.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:23:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfedda/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free