Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvinnans frigörelse, som ännu står kvar.
Förverkligadt har programmet ännu icke blifvit trots
ett århundrade och mer. Man tycker att hundra
år borde förslå att reformera bra mycket på.
Men det räcker inte långt, när det är en idé
det gäller. Hur många generationer få inte i
allmänhet dö, för att en idé skall få lefva och
omsättas i handling.
Sedan 1789 har rörelsen sofvit tidtals och
ofta stått och stampat på samma fläck.
Under senare hälften af förra århundradet
hade den ett lifligt uppsving i Sverge, med
utgångspunkt från Fredrika Bremer. Men för
närvarande är den ovanligt nere hos oss, om
vi jämföra oss med de större kulturstaterna
Frankrike, England och Tyskland, där rörelsen
aldrig varit starkare än nu, och där den just
under namnet feminism på det senaste
årtiondet vuxit till en makt, som man räknar med.
Att rörelsen domnade af hos oss efter en
tid af lifaktighet berodde nog till stor del på,
att den omhändertogs af alltför försiktiga och
moderata andar, som kanske för mycket
betonade den så kallade “sunda och lugna
utvecklingen". Det verkade en smula torrt, — hälst
som ingen fara var för handen, att utvecklingen
skulle rusa i väg för fort. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
