Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadsläkarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pieter á Naaldevyk.
Sommaren 1621 anlände själva huvudkontingenten av de till
Göteborg invandrande holländarne. Med dem följde ock den
holländske doktorn Naaldevyk. Utländingarne voro som
bekant inviterade till staden av kunglig majestät samt trugades
att taga för sig av håvorna, i detta fall tomter och förmåner.
Infödingarne själva fingo komma i efterhand. Man kommer
ovillkorligen att tänka på hur stick i stäv detta gick med vad
gumman yttrade på kalaset: Tagen för er de våra, de främmande
ta nog.
Doktor Naaldevyk synes ha anlänt till orten full av
förväntningar och planer. Redan tidigt erhöll han konung
Gustaf II Adolfs privilegium att anlägga ett tegelbruk.
Sagesman är Cederbourg, som dock felaktigt kallade honom doktor
Wijk. Naaldevyk upptog och satte tegelbruket i stånd. Det
var samma tegelbruk, som sedan benämndes »stadsens
tegelbruk» och låg vid Mölndalsån (å nuvarande Tegelängen).
»Efter han intet kunde hålla det vid makt har högbemälte
konung medelst sin givne resolution av den 23 april 1629
förundt staden detta Tegelbränneriet med de förmåner bemälte
Wijk detsamma innehaft.» Detta är citerat efter samma källa.
Ovisst är om Naaldevyk under hela sin göteborgstid varit
ensam läkare i staden. Möjligt är nämligen, att han
åtminstone någon tid haft en kollega. Den 31 augusti ovannämnda
år 1629 firades nämligen ett celebert bröllop i staden, då doktor
Götzigerodius från Stockholm copulerades med jungfrun
Anna Sophia Krüger i Göteborg. Spörjsmålet är nu,
huruvida Götzigerodius vistats tidigare i Göteborg som läkare eller
endast besökt staden i friareärende. Ifrågavarande doktor
nådde snart nog höga äreställen, han blev nämligen 1637
drottning Kristinas livmedikus samt adlades under namnet
Rutenfelt.
Bland stadens rådsförvanter år 1623 uppräknades den
ovannämnde doktor Naaldevyk. Av allt att döma var han en
duktig och företagsam man med många järn i elden. Han idkade
även hippologiskt författarskap. År 1631 utkom nämligen i
Leyden av hans hand ett verk med följande latinska titel:
Libri duo Philippicorum, sive de equorum natura, electione,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
