- Project Runeberg -  Läkekonstens och hälsovårdens företrädare i Göteborg under 1600- och 1700-talen jämte historik över stadens Medicinalverk och Sundhetsväsen /
32

(1929) [MARC] Author: Fritz Stenström - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadsläkarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dagar oanfäktad» och sade sig »ha orsak alltid till det bästa
ihågkomma hans flit och jämväl försigtighet.» Den uttryckte
sig något dunkelt, när den sade sig förmodat »honom icke
blivit av högre hand hädankallad».

Med anledning av vocationen stod magistraten åter inför
nödvändigheten att se sig om efter en kunnig stadsfysikus.
Som vid ett par föregående tillfällen vände man sig även denna
gång i en skrivelse till sin vän och gynnare, svenska
sändebudet i Haag, Harald Appelboom. Skrivelsen till Appelboom
var daterad den 10 mars 1674. Man kunde ej veta, att den
högtvärderade adressaten redan den 8 mars, två dagar tidigare,
avlidit. Brevet kom därför aldrig den göteborgska
magistratens uppriktige vän till handa. Man uttryckte i brevet sin
vissa förmodan, »att där å orten sådana väl experimenterade
män finnas, av vilka man genom andras rekommendation och
säkert omdömande kan hava valet av en lärd, flitig, fridsam,
uppriktig och trogen praktikant, som den torftige näst Gud
kan i händer betros och kan bekväma sig efter nationens humör».
Svaret uteblev av förutnämnda sorgliga anledning, och
magistraten tycks ha stått tämligen handfallen. Till allmän glädje
och belåtenhet stannade dock Stallhoff kvar ännu några år,
åtminstone till 1676. De därpå följande åren ända till april
1680 fingo göteborgarne reda sig utan läkare bäst de kunde,
så vitt de ej bekvämade sig att åter konsultera den av dem
avdankade doktor Östring.

Särskilt året 1678, då sjukligheten hotade att alldeles taga
överhand i staden, tycks tillståndet därstädes varit mer än
betänkligt. Presidenterna Johan Macklier och Gabriel
Spalding
jämte det samlade rådet lade skulden därför på
burggreven von Lengercken, adlad Lejoncrantz. Man
ansåg att han ej ägnat stadens läkarfråga det intresse som honom
vederbort. Den skrivelse, de avläto till Lejoncrantz, var
»fortiter in re sed suaviter in modo». Det hette, att ehuruväl
de visste, att både denna och andra angelägenheter skulle falla
honom till besvär, så önskade de dock gärna, att »Herr
Burggreven täckes låta sig vårda om de momentis, som stadens
syndicus haver på våra vägnar hos honom insinuerat ». Till
dessa momenta hörde ock, att staden blev med en förfaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:27:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sflakegbg/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free