Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadsläkarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namnet Paulus. Ynglingen var från Polen och hade via
Marstrand kommit till Göteborg samt hette före sitt dop
Moses. Vid detta solenna tillfälle förekom en utvald samling av
faddrar, nämligen generalguvernören Rutger von Aschebergs
tvenne döttrar, jungfru Eleonora och jungfru Sophia,
kommendanten Gustaf Macklier, översten David Macklier,
presidenterna Johan Macklier och Spalding, doktor Johan
Carlberg, doktor Erasmus Saccus och åtskilliga andra
notabiliteter.
Doktor Sacks vidare levnadsomständigheter höra till Lunds
universitets historia, där de fylla ett ärofullt blad. Han blev
för sin duglighet tilldelad adelskap 1688 med namnet
Sackensköld och avled i Lund 1697, 64 år gammal. Hans måg,
professor A. Riddermark, upprättade 1698 ett äreminne[1] över
svärfadern, i vilket det hette, att han strödde
»— — — uppå hans grav
Cypresser fuktade i tårars salta hav.»
Abraham Bex.
Sack efterträddes i Göteborg av Abraham Bex. Bex
räknades till »Hoffvenianerna», så kallade efter sin medicinske
lärofader, Per Hoffvenius i Uppsala, den svenska
läkarvetenskapens verklige grundläggare. Hoffvenius var tillika
filosof och hade med liv och lust slagit in på de tankebanor,
som öppnats av tänkaren Cartesius. Hoffvenius införde
därför i sitt medicinska tänkande och handlande det
hälsosamma cartesianska tvivlet. Detta vållade ett grymt avbräck
för det vid upsalafakulteten allt ditintills rådande pedanteriet
och slentrianen, men blev till så mycket större gagn för den
medicinska forskningen, som först nu väcktes till liv vid sagda
lärosäte. Hoffvenius lyckades därigenom förskaffa den med
rätta missaktade upsalafakulteten ej endast en hedrad
ställning utan göt även glans och ära över densamma för långa
tider framåt.
Israel Hvasser, Hoffvenii biograf, yttrade om
Hoffvenianerna, att de ehuru fåtaliga utgjorde icke allenast en aktad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
