Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadsläkarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vida ej svar från doktor Johan Broen inom en vecka kommit
magistraten till handa, fann man sig föranlåten att vocera en
annan doktor.
Räntmästaren Bruun svarade omgående och förnekade all
skuld till att svaret uteblivit. På räntmästarns anhållan
beslöt man att »prolongera terminen till nästa kyndelsmessodag,
den 2 Februari, på det imellertid tvenne postdagar måga kunna
avbidas dessförinnan, vilket pro ultimato vi härmed icke velat
underlåta». Doktor Broen lämnade fortfarande dock icke
något livstecken från sig och förverkade därigenom vocationen.
Den 1 februari 1691 avlät man i stället ett kallelsebrev till
Olaus Bromelius såsom »promotus medicus, svensk man och
här i riket infödder», allmänt erkänd för sin »capacitet,
erudition och skicklighet».
Olaus Bromelius.
Olaus Bromelius var en av de mera kände bland
Hoffvenianerna. Bergius[1] omtalar efter »Robergs Collectanea», att
Bromelius, 27 år gammal, jämte sin lärare, professor
Hoffvenius, under den så kallade studentdöden i Upsala 1665 fick
vara med om ett verkligt kraftprov i den praktiska utövningen
av läkarkallet. I denna smittosjukdom lär i Upsala inom 6
à 7 veckors förlopp fler människor avlidit än som förut dött i
staden på 70 års tid. Det hette hos Roberg, att de
»förnuftige» bland de sjuka togo sin tillflykt till Hoffvenius. Denne
och hans discipel Bromelius vårdade sina patienter till ett
antal av 360 stycken med en sådan omsorg och framgång, att
enligt Bromelius’ egenhändiga anteckningar endast fyra
stycken av dessa avledo.
År 1667 begav sig Bromelius till Stockholm och blev
»stadsens herborist», en syssla, som bestod i att »lära apotekarne
och andra (!) kvinspersoner känna de gräs och örter, som hos
oss växa, att de kunde upphämtas, som Bromelius det själv
berättar och säger sig i tvenne somrar verkställt, till dess
örterna blevo dem nogsamt kunnige», citerat efter Bergius’
presidietal. År 1672 antogs Bromelius som läkare för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
