Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apoteken och Apotekarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jacob von Akern vid anfordran följa låter». Onekligen var
detta ett ovanligt drag av frikostighet för att vara från en
magistrat och ett gott bevis på det värde man satte å sin
hederlige och präktige apotekare. Säkert voro de 200 riksdalerna
ett gott läkeplåster för honom i hans bekymmer. Av
räkenskaperna finner man, att han åtminstone under ett par av de
följande åren hos sin vän Jacob von Ackern lyftade sina
tvåhundra riksdaler till apotekets melioration.
Allt sedan Kilian apotekare av magistraten undfick sina
privilegier, häftade den samma genom en icke infriad
skyldighet i ett slags skuld till honom. Man hade nämligen gett
honom löfte på hand om ett stycke av stadsjorden till örtagård,
där han för sitt apoteks förnödenhet kunde plantera
medicinalväxter. En författare i »oeconomien» under 1700-talet,
professor Gadd, framhöll visserligen i sitt »svar om svenska
klimatet», att på hans tid växte i riket minst två hundra olika
växter, som i de europeiska apoteken allmänt brukades. Man kan
ändock draga i tvivelsmål, om Kilian fått någon nytta och
fromma av en örtagård för drogers uppdragande och
insamlande. Säkert är att både den berömde doktor Specht för sin
praxis och Treutiger för sin apoteksrörelse på ett långt
bekvämare sätt blevo hulpna genom det kontanta bidrag, som
magistraten förunnat dem för drogers inskaffande från
drogmarknaden i Hamburg och Amsterdam. Varken i Treutigers
eller hans närmaste efterträdares tid överlät magistraten något
land till örtagård för apoteket ifråga. Det var Carl XII, som
i de för apotekaren Ermersch utfärdade privilegierna å samma
apotek, fäste uppmärksamheten på denna magistratens
uraktlåtenhet och föreskrev, att »detta vårt previlegierade apotek
med sådant stycke land bör bliva försett, så vida tillgång
därtill finnes.»
Kilian apotekare tycks haft besvärliga konkurrenter och
vedersakare i kvacksalvarne. Han beklagade sig bittert över
det förfång de förorsakade hans apoteksrörelse. Även
kvacksalvarne hade dock sina kungliga privilegier. De hade
nämligen rätt att under marknadsdagar från öppet salustånd
tala för sina varor och avyttra sina undergörande
medikamenter. Dylika herrar voro dock inte så nogräknade med att följa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
