Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De första barnmorskorna i Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under sina vidsträckta resor på kontinenten och återges bäst
med hans egna ord: »Man ser i dessa tider uti andra länder
såsom i Frankrike, Italien, Engeland, Tyskland samt andra
orter, vad ordning därutinnan aktas, att ingen får giva sig
därtill (d. v. s. till barnmorska) med mindre de vissa läroår
haver utstått samt prov haver bevist och sedan sin ed avlagt.
Men jag vet intet, huru det kommer sig, att det här i vårt
kära fädernesland så litet aktas och den däruppå följande
skada och avsaknad så litet på hjärtat lägges. Man har ju
omsorg om andra gemena ting, att av sin rätta mästare
utarbetas och förrättas. Skor på fötterna, kläder på kroppen,
handskarne på handen och hatten på huvudet får ingen göra,
utan den det av början har lärt, med vad angår vårt eget liv
och lekamen, den betro vi en, som allenast giver sig ut därföre,
icke vårdandes den det lärt haver eller ej. Däruppå borde ju
magistraten i städerna och på landet hava uppsikt och noga
betänka det, vem som änteligen skall göra den högste Guden
räkenskap för sådan oordning och vem skall stå till svars för
så många menlösa barns ömkeliga död och undergång. Jag
kan på mitt samvete betyga, som till en stor del har det med
mina ögon sett, att allenast här i Stockholms stad årligen till
100 barn blott genom oförståndiga barnmorskor och genom
vanskötsel äro om hälsan komne, till att förtiga, huru många
mödrar satt livet till eller åtminstone dragits med en eländig
och ohälsosam kropp all deras övriga livstid, och om icke de
därom tala, som människornas hälsa är i händerna betrodd,
så skola stenarna i murarne därom klaga, efter det en
himmelsskriande synd är att längre tåla sådant skamligt barnamord,
där dock kunde finnas god bot därtill och låta det verket få gå
utan ordning som det nu går. Därföre är nu ingen annan
tillflykt än att höga överheten genom magistraten sig allernådigst
därom vårdar.»
Jag tror man kan påstå, att hans skrivelse gjorde verkan.
Man förmärker nämligen ett stigande intresse bland hans
kolleger för barnförlossningskonsten och barnmorskesaken. Detta
gällde i mycket hög grad den unge läkaren Johan van Hoorn,
som nästan helt ägnade sig åt denna för Sverige nya
medicinska vetenskapsgren. År 1697 utkom Hoorns handledning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
