Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äldre sjukhusinrättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppgjorde tvenne alternativ, det ena utanför, det andra
innanför slagbommen. Sjöblad gjorde därvidlag kort process och
skrev: »Det senare stället innan slagbommen ha vi funnit för
gott att approbera». Av det vackra syftet »ad pios usus»[1]
blev dock den gången intet.
Frågan kom upp aderton år senare. För första gången får
den medicinska sakkunskapen sitt ord med i laget och tillfälle
att göra sig hörd. Det förefaller nästan, som i detta draget
något hände i stadens hälsovårdshistoria. Stadsfysicus Boëthius
och stadsfältskären Rönnow fingo nämligen Magistratens
uppdrag att utse lämpligaste plats för det ifrågasatta sjukhusets
förläggning. De båda herrarne sågo sig om i staden med all
den uppmärksamhet saken var värd och fattade till sist tycke
för en plats »under Ekskogen». Några år tidigare hade det
starkt varit på tal bland stadens borgare, att sjukhuset borde
förläggas liksom garnisonsbadstugan till Lilla Bommen med
alla dess förut uppräknade rysligheter. Boëthius’ och
Rönnows förslag segrade, och man beslöt förlägga sjukhuset vid
Otterhällan »under Ekskogen» strax invid gamla gjuthuset.
Man kan dock undra, om inte belägenheten vid gjuthuset, där
gnistorna i blåsten förmodligen stodo som en kvast ur
skorstenen, var nästan lika riskabel som platsen vid krutvalvet.
Löjtnant Carlberg, den blivande stadsarkitekten, hade
troligen utfört ritningarne och förmåddes ock efter åtskilliga
påtryckningar att uppföra byggnaden, som utlämnades på
entreprenad för en summa av 1322 daler och några ören s:mt.
Förmodligen var detta Carlbergs första försök i stadens
tjänst och torde avlupit till belåtenhet. Som bekant fick han
därstädes en god och lång arbetsdag och kunde vid slutet av
sin bana med sina ögon skåda resultatet av sitt dagsverke i
alla de större och smärre privata och offentliga
byggnadsverk, han varit mästare för.
Om sjukhusets närmaste uppgift får man kort besked genom
de skrivelser, som Magistraten från 1750-talet årligen hade
att inge till Kungliga sundhetscollegium angående
»Medicinalverkets tillstånd i staden». Dessa berättelser äro år från år
nästan oförändrat lika och innehålla även följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
