- Project Runeberg -  Läkekonstens och hälsovårdens företrädare i Göteborg under 1600- och 1700-talen jämte historik över stadens Medicinalverk och Sundhetsväsen /
161

(1929) [MARC] Author: Fritz Stenström - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äldre sjukhusinrättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förslå till avlöning av lasarettets medikus och kirurg. Därför
förklarade han sig villig av intresse för en så kristlig
inrättning att tillsvidare utan arvode själv åtaga sig befattningen
som medikus och trodde sig kunna försäkra att en stadens
chirurgus på samma blygsamma villkor skulle stå till
lasarettets förfogande. Detta var kontentan av Gråbergs 1769
avgivna relation till Collegium medicum.

Något var verkligen i görningen i lasarettsfrågan, som för
Göteborgs vidkommande snart skulle lösas på ett sätt, som
vida överträffade Gråbergs bästa förväntningar. Det hände
sig nämligen 1774, att staden fick mottaga en högst angenäm
surprise, Sahlgrens stora donation, en och en halv tunna
guld, som för sin tid, då man rörde sig med löjligt små
summor, var rundhänt tilltagen. God ekonomisk framgång och
varmt hjärta för det samhälle, där han gjort sin fortune, gjorde
honom till dess välvillige givare. Den donerade gåvan
öppnade möjligheter för ett nytt och tidsenligt lasaretts
uppförande. Egentligen hade Sahlgren själv ursprungligen hyst
planer på att donera ett barnhus till staden. Så vitt jag vet
finnas inga uppgifter därom publicerade. Saken kan dock
kanske vara värd ett omnämnande. Till barnhustomt ville
Sahlgren fritt förfoga över en av stadens jordar,
Vahammarsängen eller, som den kanske oftare kallades, Stora
Olskroken. Detta stötte dock på det kompaktaste motstånd
hos borgmästare och råd och stadens övriga borgerskap.

Vahammarsängen var nämligen sedan gammalt känd som
en av stadens bästa jordägor och sträckte sig från Gullbergsbro
till Redberget (nuvarande Olskroken) samt var 75 tunnland
stor. Höskörden utarrenderades för en årlig lega av 700 daler
s:mt till rådman Damms sterbhus, och höstbetet, som var
anslaget till stadsbefolkningens mjölkkor och åkarehästar,
ansågs alldeles omistligt.

Det artade sig till ett ordentligt nappatag om ängen mellan
magistraten och direktör Sahlgren, som vidtog laga åtgärder,
men förlorade målet. Fastän domen vann laga kraft, hänsköt
Sahlgren likvisst målet även till Kunglig Majestät, som i
sin ordning infordrade magistratens förklaring. Magistraten
hade klara skäl för avslag. Den stödde sig nämligen på Carl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:27:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sflakegbg/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free