Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur ett hospitals historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemmantalsräntorna för Näset, Svalered och Målsjönäs dal. s:mt 76, 17,
15¾.
En betydligt yngre förläning var ½ hemman Vidkärr,
donerat av Johan III till Lödöse stad den 3 Juni 1587, fritt från
kronans skatt. Detta hemman avträddes av magistraten
1627 till hospitalet för att tillmötesgå konung Gustaf II
Adolfs därom uttalade önskan. Hospitalsbonden å Vidkärr
torde erlagt ungefär samma ränta som ovannämnde Erik
Grönlinge. Inkomsten beräknades 1775 till 25 daler s:mt.
Hospitalet ägde vidare tre utjordar, nämligen Lexbyängen i
Partille samt Kålltorps- och en del av Ranängen i Örgryte.
Magistraten förmodade att dessa utjordar tillfallit hospitalet
vid fattigas inlösande i detsamma, i det att de eller deras fränder
i brist på reda penningar överlämnat dessa jordar såsom gåva
till hospitalet. Hospitalets välgörare, Johan III, och efter
honom Gustaf II Adolf hade tilldelat inrättningen den s. k.
hospitalshjälpen eller kronotionden från Ale, Vätle, Marks och
Kullings härader. Denna hjälp utgjorde sammanlagt mer än
130 tunnor spannmål årligen, två delar korn och en tredjedel
råg, samt beräknades 1775 till 164 tunnor, 19⅔ kappar.
Ytterligare bör tilläggas hospitalets enskilda gårdsbruk, av
staden förlänt »på behagelig tid». Det var släta, vackra
gärden, »ansenligt avkastande», med 12 tunnors utsäde jämte
tillhörande torplägenheter: Smedetorpet, Intakan, Kärret och
Holmen; det senare under 1700-talet förfallet och i ödesmål.
Torpen lära dock varit små och snarare att anse som
backstugor.
I slutet på 1600-talet omtalas hospitalets kvarnar. Dessa
torde varit mycket obetydliga. En väderkvarn blev »med
ringa kostnad» uppförd någon gång på 1700-talet, när »stadens
slusskvarn var förfallen». Den uppfördes på det i
Västergötland brukliga sättet, så att därå endast förmaldes malt och
detta endast för hospitalets enskilda behov.
Nedanför ägorna var den förbiglidande älven med sin gamla
färjeplats, där färjan och båtarne lågo förtöljda. Hospitalet
tycks efter 1661 ha bestritt färjningen och överfarten till
Hisingen samt åtnjöt härför en årlig inkomst av 45 daler s:mt.
Kunglig Majestät hade nämligen i nådig resolution över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
