Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur ett hospitals historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
romantiska händelse: »1600, den 22 september, nu på samma dag
höllo desse efterskrevne Hans Nilsson, Severin Svart och
Henrik Persson sin ed på boken, att Ivar Skräddare rymde
ut i Danska fejden, och Ingefrid drog strax efter, när som fred
blev. Sammaledes vittnade de att förenämnde Ivar, den tid
han var de fattiges föreståndare här i hospitalen, då skulle han
blivit de fattige skyldig 200 mark etc.» Dock tycks det
ha funnits täckning för förlusten i »salig Ingefrids»
efterlämnade fasta egendom. Åtskilliga andra notiser om
hospitalet återges i Tänkeböckerna. De visa i allmänhet de mindre
tilltalande sidorna hos Nylödösingarne. För hospitalets
historia äro de utan intresse.
Gång på gång hade hospitalet legat inom obehagligt
skotthåll för danska strövkårer. Anno 1624 brände juten ned både
hospital och kyrka, varvid det gamla gråmunkeklostret, som
hospitalet fick förfoga över efter munkarnes fördrivande,
skattade åt förgängelsen. Ingen vet, hur länge det legat där. Det
hade blivit uppfört på Härlanda ägor, som under medeltiden
utgjorde egen socken, Härlanda socken. Om munktiden fanns
ännu för kort tid sedan kvar en påminnelse i en liten bäck
genom Härlanda ägor, som kallades Munkebäcken.
Färjeläget var helt visst en bekväm överfartsplats för
danskarne, som kommo från bohushållet. Den nämnda nerbrända
kyrkan var ej äldre än från 1500-talets slut och tjänade
samtidigt Nylödöse till tempel. Borgarne i Nylödöse hade beslutat
att söndagligen under pågående gudstjänst skulle tolv
»varaktiga» personer bland dem hålla stark och flitig vakt omkring
deras stad, medan de övriga bevistade gudstjänsten.
Nästa gång kommo de danska tågande samma väg. Det var
vid Hannibalsfejden 1645. De stucko även denna resa
hospitalet i brand. Det var den 3 augusti, varvid många av hjonen
— Granberg uppger 18 stycken — vådligen omkommo. Den
danske översten, som hette Stigler, lät efter detta illdåd taga
stora kopparkitteln som krigsutbyte, ävenså kyrkklockan.
Den senare lät man dock hänsynsfullt nog återställa.
Tredje gången kommo Danskarna under Gyldenlöwe.
Det var 1676. Någonting måste även då ha inträffat vid
hospitalet. Räkenskapsboken för sagda år är borta. Jag vill ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
