Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmänna hälsovården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Härmed lämnas som sagt några utdrag ur Tänkeböckerna
först angående renhållningen i staden. För renhållningen av
torget hade magistraten en särskilt anställd gatsoperska. År
1587 hette denna tjänsteande Sara. Den 29 mars 1587 kom
Sara för rätta och blev av borgmästare Oluff Larsson
tilltalad, för hon icke hade sopat torget. Därtill svarade mäster
Hindrik som hennes ombud, »att bon är trolovad» och satte
10 daler i vissing (säkerhet). År 1591 den 31 maj tillsattes
den förste hälsovårdspolisen. Det hette nämligen: »Samma
dag blev beviljat, att alla som icke broa sina gator och utförer
sine dyngie av byn skall böta, som lag förmäler och blev Gunne
Jonsson tillsagd att akta samma embete och därför skall
betalas.» Den som efter kungjord dag hade dynga liggande på
gatan, var hemfallen till 3 markers böter, sak samma om hans
tomt framför gatan var bebyggd eller ej. Före marknads
hållande ansågs passande att göra gator och tomter rena. Den
21 augusti 1591 blev därför tillsagt, att alla de, som hava några
ödetomter, skulle hålla sina gator rena, som »därföre (framför)
ligga och pynta dem nu innan Larsmesse; var icke sker, som
nu sagt är, skall kungen vederkännas samma tomter«. Bland
borgarne hade det oskicket innästlat sig att båtledes forsla ut
skarn och dynga och vräka det i älven. Sättet var lättvindigt,
men föga rekommendabelt, då hamninloppet uppgrundades.
Det blev därför av borgmästare och råd strängt förbjudet och
skulle beivras. »Vilken det gör, skall mista båten». Likaså
var det förbjudet att utstjälpa dynga på stadsallmänningen.
Den oförbätterlige Anfast Björnsson dömdes till ett vite av
tre marker, »så ofta han det gör».
Till allmänna hälsovården kan kanske ock hänföras
bestämmelser om utskänkningen. På ett rådstugusammanträde i
Nylödöse 1588 hördes röster om, att stadskällaren var till stor
skada och ingen fromma. Genom menige mans samtycke
beslöts dock att borgmästare och råd skulle behålla källaren.
När det om aftonen ringt i vård, trädde åtskilliga förbud i
kraft: Ingen skulle då fördrista sig att vandra på gatorna utan
ljus och lykta, ej heller ro med ökor i ån, ej heller sälja öl eller
annan dryck. I Tänkeböckerna Anno 1604, den 10 december,
läses ett stadgande att ingen skall sälja vin, mjöd, brännvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
