- Project Runeberg -  Läkekonstens och hälsovårdens företrädare i Göteborg under 1600- och 1700-talen jämte historik över stadens Medicinalverk och Sundhetsväsen /
203

(1929) [MARC] Author: Fritz Stenström - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmänna hälsovården

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

myndigheterna att fästningsområdet med Vall- och
Larmgatorna tarvade garnisonens och borgerskapets förenade krafter
för en extra vårrengöring. Borgerskapet ställde sig alldeles
inte ovilligt att dela kostnaderna för arbetet, men anhöll hos
landshövdingen att därtill få använda »ett löst partie, som
förnimmes uppehålla sig i staden», men ej betalt
kontributionen, ej heller stod uppfört i längderna samt desslikes
gatstrykerskor, som efter allt att döma saknade ärlig bärgning.
Om detta beviljades, begärde man vidare, att ett tjänligt rum,
d. v. s. en arrestlokal ställdes till förfogande, där dessa om
aftonen kunde inlogeras, på det dem måtte vara betaget att hålla
sig undan så länge slikt rengöringsarbete påginge. Under
arbetstiden skulle de äga att uppbära 3 öre vardera i
dagtraktamente. Bakom denna borgerskapets anhållan att ha
lösdrivarne och strykerskorna efter deras ofrivilliga rengöringsarbete
samlade i flock, låg den dråpliga meningen, att, när arbetet var
färdigt, man lättare skulle kunna förvisa hela byket ur staden.
Man räknade nämligen med, att det på detta sätt skulle vara
bekvämare att bliva detta odygdiga och otjänliga följe kvitt,
än om man skulle ertappa en och en i sänder och sedan förpassa
honom ur staden.

Stadens nattmän sutto säkra vid sin syssla, så länge de ville.
Det var nämligen brist på aspiranter till befattningen, och man
fick trots deras pariasställning lov att behandla nattmännen
med en viss hänsynsfullhet, om man ville de skulle stanna på
sin post. Det var nämligen mycket osäkert, om man kunde
finna någon ersättare till dem, om de flyttade sitt håll. Helt
annorlunda förhöll det sig med bödelssysslan. Till den funnos
alltid hugade sökande. Ett slags samarbete hade etablerats
mellan mästermannen och nattmännen, i det att de senare
biträdde den förre, då missgärningsmän skulle steglas eller å
båle brännas såsom ock att föra självspillingar och grova
missgärningsmän, som avlidit i fängelset, till skogs eller galgbacke
för att därstädes nedgrävas. Då nattmännen tyckte sig för
goda att förrätta dylikt bödelsvärv, inkommo de 1735 med en
inlaga till stadens magistrat, vari de alldeles avsade sig dylika
förrättningar med hot om att annars flytta från orten. Med
hänsyn till detta betänkliga ultimatum fann magistraten det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:27:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sflakegbg/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free