Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnavård och Fattigvård samt Fångvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avbetala, det oss mycket forderligare är. Ty hvad mat och
drick i denna tiden kosta, är varjom bekant, så ock vet man
fuller, hvad gagn barn däremot kunna göra, utan det man har
gjort är mer av medlidande skett än av någon profit.»
Intressenterna avvaktade därför av magistraten en skälig
handräckning och att spinnmästaren skulle bliva protecterad för
hvarjehanda molest sitt verk obehindrat förrätta. I så fall ville man
fortfarande låta de fattiga barnen lära det, som de med tiden
kunde få nytta av.» Här lämna oss handlingarne visserligen
i sticket om sakens förlopp, men det är väl dock tämligen
antagligt, att magistraten beviljade de av »Intressenterna»
uppställda kraven, som otvivelaktigt tjänade alla parterna till
nytta.
Med de här ovan omtalade klädmakarne i staden torde väl
menats handvävare och ej fabriksvävare. I själva Göteborg
fanns nämligen vid denna tidpunkt icke något
klädesmanufaktori. Först 1704 blev stadens äldsta klädesfabrik
färdigbyggd. Den var belägen i hörnet av Korsgatan och
Drottninggatan och kallades även i dagligt tal manufakturen. I de
första åren av sin tillvaro användes den till teaterlada, i det
Johan Georg Kempffs sällskap därstädes upprepade gånger
spelade comoedier. Denna byggnad fick, som strax skall
visas, ett visst samband med stadens fattigvårdsväsen. Då
den jämväl inrymde färgeri, kom den att bliva till en
sannskyldig plåga för alla dem, som bodde i grannskapet. Från
ifrågavarande anläggning uttömdes nämligen sommar och vinter
sådana betydande mängder med färgvatten, att vattnet stod
högt på gator och gårdar och trängde in i bislagen, så att de
där boende kunde komma varken ut eller in. Det gick
slutligen så långt att husägarna, när deras egen tjänstepersonal
ej räckte till, fick lov att leja särskilt folk, som dagarne i ända
mot viss betalning hade till uppgift att hålla rännstenarne
öppna och skaffa utlopp åt det mångfärgade avfallsvattnet.
Efter många års besvärligheter av nämnda slag
sammangaddade sig de lidande fastighetsägarne i kvarteret och fordrade
hos magistraten, att delägarne i manufactoriet skulle tillhållas
att låta bortleda spillvattnet; varom icke borde manufactoriet
förflyttas till lämpligare belägenhet. Detta hände 1714. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
