Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnavård och Fattigvård samt Fångvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under sin vistelse i Sverige från något visst håll icke rönt det
bemötande, som han kunde haft rättighet att fordra.
Eftersom allt vädjande till Brander genom ombud varit
alldeles förgäves, beslöt sig magistraten för att avlåta en
skrivelse direkt till föremålet, undertecknad av borgmästare
Daniel Pettersson och C. G. Brusewitz samt dagtecknad den
15 november 1783. Magistraten ansåg det otvetydigt, att
testamentsgivaren avsett stadens fattighus, samt att hans
mening var tydlig och uppenbar, även om en bruklig formalitet
skulle fattas i testamentshandlingen. Därefter löd skrivelsen
ordagrant: »Om Min Herres avlidne morbroder skulle här i
Sverige av något folk hava lidit någon orätt eller annan skada,
som magistraten är obekant, och hvarom numera av Herr
Biskopen Lamberg såsom redan med döden avliden, ej kan fås
någon kunskap, så synes dock salig Herr Spiker redan förlåtit
en sådan orätt, i det han gjort sitt Testamente. Magistraten
vill därför bedja Min Herre som landsman och uppriktig
kristen hava medlidande med dessa usla fattiga, som så ganska väl
behöva denna hjälp, helst som Min Herre sjelf först genom
Herr pastor Mathesius och sedan genom Herr Alströmer
givit magistraten underrättelse om detta testamente och första
anledningen det att fordra.»
Magistraten anhöll därefter, att »Min Herre täcktes utlämna
de 300 £ sterling till överlämnarne av detta brev, som äro
Herrar Allardes & Elivant, då magistraten anser dessa
Herrars quittence för god och riktig betalning.» Även denna
vädjan blev resultatlös.
Så förgingo några år. Den 9 maj 1787 avlät magistraten en
ny skrivelse till baron von Noltken, därvid åberopande sitt
förra brev och det från honom mottagna svaret, tilläggande
att underrättelser inlupit, att herr Brander i början av året
avlidit samt att rätta tiden därför borde vara förhanden att
utfå den Spikerska gratifikationen, varjämte man anhöll om
ministerns benägna medverkan för dess utfående. Brevet
synes ej ha föranlett någon åtgärd.
Åter förflöto fyra år. I maj 1791 beslöt sig magistraten
äntligen för att vidtaga rättsliga åtgärder mot det Branderska
sterbhuset. Egentligen var det fattighusets knappa villkor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
