Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pestilentietider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bland annat, att portarne till dylika gårdar skulle igenslutas
och stängda hållas natt och dag och att man på taken skulle
låta sätta ett särdeles kännetecken varjom och allom till
åtvarning så länge och intill dess, att sjukdomen sig antingen
något lindrade eller alldeles stillade. Samma år var pesten i
Stockholm; där var det föreskrivet att krita kors på dörrarne
av de nedsmittade husen eller hänga vita lakan utanför dem.
År 1654 väntade man pesten till Göteborg på grund av
»klageligt och ögonskenligt vittnesbörd från det lovliga
konungariket Danmark, Danziger stad och andra anliggande orter.»
Det var i avvaktan på den fruktade gästens ankomst från
någon av dessa orter, som stadens fysikus Magirus utgav sin
lilla pesttraktat till »de beträngdes gagn och bästa» för att
befolkningen skulle veta att mota bort den objudne. Det lär
varit en mycket gammal erfarenhet att en ovanlig dödlighet
bland råttorna föreginge pestens uppträdande. Råttdöden
gällde som ett järtecken om pesten för den vidskepliga
befolkningen. Pestens gåta har nutiden först lyckats lösa och därmed
ock uppklarat dess järtecken. Nu vet man nämligen, att pesten
först drabbar råttorna och att där pestråttorna dragit fram,
där följer pesten hack i häl efter bland människorna. Det
inokulationsstick, med vilket överföringen från råttan till
människan efter naturens egen regel sker, är loppstygnet.
Vad hade vår göteborgske expert för mening om pestens
uppträdande? Han erkände oförbehållsamt, att det var »fast
omöjligt att utsäga och beskriva smittans egenteliga
beskaffenhet.» »Sympatien mellan hans kropp, som meddelar
smittan, och den som smittas gör mycket till dess förökning.»
Däri såg Magirus en förklaring till den ofta iakttagna
familjära utbredningen av densamma. »De invärtes humores’
(vätskornas) elaka disposition.» »Det förgiftade
pestilentialiska vädret, uppkommet av den uppstigande fuktigheten, när
förruttnade och förgiftige dunster med henne förbindes.» Det
var de gamla teorierna, som gingo igen i alla de talrika
pestbeskrivningarne både före och efter Magirus. »Planeternas
och de andra stjärnornas olycksamma sammanfogelse,
förmörkelse, kometers och de andra himmelstecknenas skadliga
influenser.» etc. etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
