- Project Runeberg -  Läkekonstens och hälsovårdens företrädare i Göteborg under 1600- och 1700-talen jämte historik över stadens Medicinalverk och Sundhetsväsen /
254

(1929) [MARC] Author: Fritz Stenström - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pestilentietider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undslapp en invasion av köpenhamnska pestråttor och dess
vidare följder.

Först 1768 finner man närmare redogjort om karantän för
Göteborgs vidkommande. Pesten hade nämligen yppat sig i en
by benämnd Kerkis, belägen på barbariska kusten mellan
Tunis och Tripolis. För att undgå pestens insmygande från
dessa orter i Sveriges rike utfärdade kommerskollegium en
kungörelse, hur man lämpligen i slikt fall borde förhålla sig.
När något skepp väntades ankomma från Tunis eller Tripolis
och däromkring belägna hamnar vid Medelhavet, skulle
lotsarne, så snart de vid sin utkik blevo det varse, strax bege sig
så långt ut på öppna sjön som möjligt att möta det samt
genom anrop underrätta sig hos skepparen, varifrån fartyget
anlände. Om skepparen då under edlig förpliktelse kunde ge
det besked, att han ej varit inne i någon nära intill Tunis eller
Tripolis belägen och besmittad hamn, skulle de vidare utfråga
honom, om han ej heller under sin resa råkat några av de
afrikanska kreutzarne (korsarerna) och varit ombord på någon
av dem eller haft några av dess commendörer eller besättning
ombord hos sig. Kunde skepparen också förneka detta, så
finge lotsen lotsa fartyget in till tullkammaren vid
inloppsorten eller stadens hamn. Därefter skulle skepparen allena
tillstädjas att stiga i land för att på tullkammaren ånyo
redogöra för sin resa samt uppvisa sina dokumenter och avlägga
rapport om sin besättnings hälsotillstånd, vilket allt han borde
med livlig ed bestyrka. Gitte skepparen gå eden, så fick
skeppslasten utan vidare lossas; men kunde han ej frångå, att skeppet
kommit från Tunis eller Tripolis eller från däromkring belägne
hamnar eller att han haft beröring med de afrikanska
kreutzarne, så skulle skepparn med fartyg, besättning och laddning
förvisas till något utsett tjänligt ställe, att därstädes under
14 dagars tid ligga i karantän. På grund av kommerskollegii
skrivelse beslöts av landshövdingeämbetet att anvisa fyra
stycken karantänsplatser i länet, nämligen Vargehåla för skepp
destinerade till Göteborg, Rörö för sådana till Kungelf,
Käringön för Marstrand och Uddevalla samt Koster för Strömstad.

Frågan om de lämpligaste karantänsplatserna fick ligga och
mogna ett par år, tills en liknande publikation från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:27:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sflakegbg/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free