Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pestilentietider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lotsbåten med vederbörande ombord fara till mötes för att
skaffa sig närmare underrättelser om de ombordvarandes
sundhetstillstånd. För att så vitt görligt undvika personlig
beröring skulle varje skeppare i ty fall vara försedd med en
blecklåda, nio tum i längd, med fastsittande järnkedja för att i denna
nedlägga sina skeppspapper och andra viktiga dokument, sedan
de förut blivit väl genomdränkta med ättika, därefter skulle
han binda ett snöre i kedjan och nedsänka lådan så djupt i
sjön, att en del av snöret kom under vatten. Därefter halades
lådan med en tång över till lotsbåten, snöret borde avklippas
tätt vid kedjan under nogsamt aktgivande på att man ej rörde
vid det med händerna.
Visade det sig, att skeppet kom från pestsmittad eller
misstänkt ort, överlämnades av lotsarne till skepparen en svart
flagga, som denne omedelbart måste hissa. Ingen fick utan i
högsta nödfall gå ombord på detta fartyg, utan lotsningen
skulle verkställas genom att lotsen på sin båt seglade före
skeppet direkt till Känsö hamn. Nattetid, när den svarta flaggan
ej längre syntes, skulle skeppet ha en »lysande lykta» hissad.
Karantänstiden kunde bestämmas längre eller kortare allt
efter omständigheterna och ansågs taga sin början först sedan
fartygslasten lossats och de smittbara varorna förstörts genom
att sänkas i sjön eller uppbrännas och det övriga av densamma
blivit rökat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
