Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utdrag ur doktor Stallhoffs Itinerarium Sueticum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är delad i tjugofem par. Vart par har sexton fjärdeparter 16/4.
Äro så uti gruvan 1200 fjärdeparter. Av dessa importerar
Kronan varje år utav var fjärdepart till offer eller landgäld ett
skeppund koppar, sammanlagt 1200 skeppund koppar.
Härtill har Kronan till på köpet vart fjärde skeppund koppar av
allt som brukas. Skeppundet räknas och betalas med 107 dal.
kmt, som är nära 27 riksdaler.
År 1651 avkastade berget till Kronan 21000 skeppund
koppar, har ock avkastat 18000, och är den ordinarie avkastningen
12000 skeppund. Om icke så sker, måste man demonstrera
rationes probabiles, ob quas non. (Visa giltiga skäl, varför inte).
Kronan har på vart skeppund koppar elva daler s:mt förtjänst,
nota bene i forlön. Nota bene: På ett Kopparbergsskeppund
gå 2½ centner tysk vikt eller tyngre.
Den mest framstående bergsmannen, Anthoni Trotzi
skattade till Kronan 1651, då det stora gruvraset skedde, 299
skeppund koppar, drog 8000 riksdaler, själv sade han mig 12000.
— — — När bergsmannen levererar sin koppar till Kronans
våg, så får han av Depken Bokhållare en sedel till Kammaren,
där han kan få pengar, 107 dal. k:mt för skeppundet. Vill han
även sälja samma sedel till någon köpman i Stockholm eller
annorstädes, så står det honom fritt att göra det.
Berget i sig själv eller Stora Kopparberget har i förstone
kallats Caperberget, ty på detta ställe hade de, som bodde i
Torsanger, sina fäbodar. Och fanns det en bock, som ofta skrapade
och med foten uppkastade jord, som är röd observerad som
koppar, på grund varav de begynte grava och det kontinuerade,
tills det nu har blivit en sådan gruva, som väl kan kallas
Octavum Mundi Miraculum. (Världens åttonde underverk).
— — —
I denna mirakulösa gruva nedsteg jag anno 1660 den 27
Februari — — —. Början utgöres av tre långa stentrappor, huggna
i hallen. Sedan kommer en 63 steg hög stege, en aln mellan
varje steg. Här står de fattiges bössa. Nedom stegen äro åter
två långa stentrappor, så kommer man på Taket, på vars högra
sida syns en fridlyst pelare med inhuggen krona. Bredvid den
var Sylterummet, — — —. Nu gicks en besvärlig väg över
hallarne till Hundehålet, vid vars övre trånga ingång vid andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
