Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svartklädda vandrade kring bärget, sjönk detta
sakta i jorden. Floden med de höga trädens kro*
nor över sitt klara vatten sinade ut som i en
öken, luften blev kall och hård, en dimma av
■tjock dunstande ånga steg upp, det smakade salt
på tungan, gräset där jag stod blev vassa strån,
som skuro sönder fotterna likt knivar.
Vi seglade nu mot hemlandet och hade nått
Portugals kust, då stormen kom. Hav och him*
mel blevo svarta. Skeppet kämpade länge, men
förmådde icke hålla ut. Pumparna gingo oupp*
hörligt, vi arbetade med övermänskliga krafter,
men vattnet steg och steg. När kaptenen såg att
ingen räddning var möjlig, sporde han om någon
kunde Fader Vår och ville läsa den. Där var
en som läste den högt, men ingen hörde något
för stormen. Därefter sattes båtarna ut, medan
det vita, vackra, mot undergången kämpande
skeppet sjönk tum för tum. Just som vi skulle
lägga ut kom jag ihåg, att jag glömt silverklockan
jag fått efter far. Den kunde jag icke lämna kvar,
ty vad skulle jag svara mor, när hon frågade
efter fars klocka. Därför kastade jag mig upp på
skeppet igen och sprang till kajutan. Vattnet
steg till knäna i rummet. Jag fick tag i klockan
på väggen och skyndade ut. När jag var i dör*
ren hoppade något upp på bröstet och slog
klorna genom tröjan in i skinnet. Det var skepps*
katten. Jag kunde icke slita bort honom, ty han
var ju ett liv, han som jag. Så fick han sitta där
han satt. Nu hade de andra rott ut från skeppet,
ty det var farligt att ligga nära det. Jag kastade
mig i vattnet för att simmande nå dem. Varje
gång jag tog ett simtag, dök kattens huvud un*
der vattnet och för varje gång skuro hans klor
djupare in i bröstet. Men jag hade inte hjärta
- 96 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
