Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- C. J. L. Almqvists teckning af det svenska folklynnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men så allvarsamt, som det låter, är det nästan aldrig menadt,
och det slutar ofta lika oförmodadt och utan reson, som det
börjat. Vi svenskar hafva en bit hundnatur uti oss.
Om svinet vore mycket att säga. Det är argsint och af
alla våra husdjur det svinaktigaste. Det går helst på egen
hand och småknottrar med en ganska ful röst, men utan
anspråk. Dess lefnadssätt och hela konfiguration visar oss
den lägre jordiska trefnaden, som njuter afsides, inhumant
och utan att generas af smuts. Vi hafva äfven litet af
svinnaturen i oss, men dock icke på långt när så mycket som
andra nationer, t. ex. det svinrika England.
* *
*
Sveriges växtvärld påminner äfven om det svenska lynnet.
Se på nyponbusken! Betrakta dess lilla enkla ljusröda
blomma och känn den utomordentligt fina, nästan svaga lukten,
den ädlaste likväl som luften bär! Den är gestalten af
fattigdom, vildt behag och kyskhet. Kyskhet och dygd är
grundfärgen nästan på alla de taflor våra landskap visa. Något
liknande — en viss barndomsoskuld och något friskt,
ungdomligt — ligger det i vårt folks lynne. Den första
ungdomen, isynnerhet vid själfva öfvergången ifrån barndomen,
ger den utmärktaste bild af “sinne för allt, utan att vara
ett gement eller orent sinne“. Det svenska folket har
bibehållit detta sinne och äger det merendels i ungdomens mening,
naturgladt, men upphöjdt. Det har lust — fri, vacker.
Liksom Sverige är det fattiga landet i Europa, så är det
äfven det företrädesvis unga. Icke historiskt, men till
naturen. Svensken har föga af den andliga odling, som Europa
erkänner för kultur. Men han har det sättet att se hastigt
och tvärt igenom sakerna, hvilket man brukar kalla det svenska
sunda förståndet. Egentligen är det ett ungt sinnelag. Kloka
af erfarenhet och kultiverade på tyskt, fransyskt eller engelskt
sätt, det bli vi väl i stort taget aldrig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:27:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfolklynne/0053.html
