Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Sig Folkesons historia - 5. Storbonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
SIG FOLKESON
De gamla ladorna refvos ner och nya timrades upp.
De gamla visthusen voro dåliga, nya kommo i stäl
let. Stallarna tillbyggdes; för små voro Sodenstiernornas.
Sig Folkeson lade gård efter gård under Marsjö, lade nya ängar till sina gamla, nya fält till
dem han redan hade. Han blef den rikaste i sock
nen och den myndigaste på sockenstämman. De
visste han var en Guds man och lydde honom i
allt. Då blef han högmodig och såg ned på folket.
Bief en storbonde. Gifte sig fint och höll stort
hus. Föraktade de fattiga som sleto för den dag
liga födan.
Han hvilade aldrig, Sig Folkeson. Sedan han
röjt marken och gallrat i skogarna, kom turen till
sjön. Han byggde först en stor kvarn som gaf en
god inkomst, ty han tog alltid bra betalt af de
fattiga när de fingo mala. Han byggde och murade
djupa rännor som skulle leda vattnet och sätta de
tunga kvarnhjulen i gång. Hvarken dag eller natt
hvilade hjulen i Marsjö kvarn. Antingen det fanns
mäld eller ej, skulle de gå. Sig Folkeson ville
ständigt höra hur de rasslade : Sig Folkeson är kung,
kung, kung !
När han byggt den stora kvarnen, reste han
han fiskeverk i sjön. Stora ålkistor, fiskdammar
och sådant. Visserligen bröt Simlången ner dem
för honom gång på gång, men Sig Folkeson lät
hämta klippblock från bergen och väldiga stenar,
dem han murade till ett bålverk mot strömmen.
Somt folk säger att några block voro så stora att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
