Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
DEN SMALA VÄGEN
HILMA
Del händer ibland, att jag kommer sent
liem - vid tre, fyratiden. När jag då smyger
mig igenom serveringsrummet, ser jag en
springa ljus ifrån fruns rum. Det har hänt
flera gånger. Och jag hör, hur hon går
därinne och suckar och snyftar. Det är rysligt
så där mitt i nattens tystnad att höra en
olycklig människa. I synnerhet när man
kommer från dans och skämt. — Om
morgnarna har hon så röda, förgråtna ögon. — Kan
ingen trösta henne på något sätt? Hon kan
ju sörja sig tokig!
INGA (bedjande)
Säg inte det här till någon, är Hilma snäll.
Det är så sorgligt. — jag skall göra allt vad
jag kan för alt få henne att resa bort på en
tid. Lite ombyte och förströelse vore
verkligen pa sin plats. — Hon är i högsta grad
melankolisk, ser Hilma, för en oenighet med
de andra om en principfråga, en rättsfråga––
Men det är för långt att förklara.
HILMA
Alltsedan hon kom igen från begravningen
har hon varit som en annan människa.
(Herbert kommer från vänster med tidningar i hand
Hilma går ut genom fonden.)
HERBERT (börjar skala ett äpple)
Det är härligt att äta sina egna, granna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
