Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra akten
87
ELISABET, (utom sig.)
Lämna politiken, pappa! Lämna allting åt
Maryli!
URBA, (med stockad röst.)
Skulle du förstå bättre än jag ... Min egen
dotter begriper inte vad jag gör för landet ...
(Sjunker ned i stolen.)
ELISABET.
Men pappa, din beder!
URBA.
Min heder? Ska jag inte offra min
"heder" ...? Vad har jag då egentligen offrat för
mitt land? Då har jag behållit det bästa för mig
mig själv ...
ELISABET, (i förtvivlan).
Men alla dom som gett sina liv? Som dött för
republiken? Ska dom nu bara bli glömda?
(Urba tar sig mot hjärtat, utstöter ett häftigt rop
och svimmar. De närvarande ägna honom hängivna
omsorger. Tomas får José till hjälp att bära ut Urba åt vänster.
José, som går baklänges, ser det följande. —■ Maryli som
hört ropet, återkommer hastigt, lian uppfattar vad som
hänt. Han blir för vred för att tala, mumlar blott en
svordom. Elisabet vill följa efter sin far, men Maryli griper
henne om handleden och slänger henne så brutalt åt sidan,
att hon skulle fallit i golvet, om hon ej råkat hamna i den
fåtölj, Urba lämnat. Maryli går därpå hastigt ut till
vänster. — Elisabet sitter snyftande i stolen mod händerna för
ansiktet. Joanna har skyndat till hennes stöd.)
JOANNA, (vänligt).
Var inte ängslig! Jag såg att er far åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>