Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
SVEK.
JOANNA.
Förstår ni inte att jag måste?
JOSÉ.
Det är ett svek. Aristokrater är inte svekfulla.
JOANNA.
Jo vad dorn är! Jag har blivit seende.
Revolutionen öppnade mitt ena öga och nu har
restaurationen öppnat det andra. Vårt släkte, uppifrån
och ned, är idel lögnare. Och för resten vargar
och hyenor. (Passionerat.) Just det ni sa är ett
bevis: "Paris är värt en mässa." Vilket svek!
Och hur hyllades inte den "hjälten"! Allt är
bedrägeri! De som ljugit mest och stulit mest och
mördat mest kommer högst i ära och härlighet. Ju
större förbrytare, dess mer knäböjer mängden!
Därför ser jag nu mina rättsbegrepp blåsa bort
som dimmor. Varför skulle inte jag ljuga, när
historiens alla "storheter" ljugit? Varför skulle
jag tala sanning? För att jag är kvinna? Är clet
ett hållbart skäl? Säg mig sanningsenligt vilket
som är värst? Att svära falskt inför Gud vid
högaltaret? Eller inför en man i sängen?
JOSÉ, (varnande).
Gud hämnas inte. Men mannen.
JOANNA.
Jag är inte rädd för upptäckt. Maryli ska få
sin arvinge. Men ett barn som inte är hans. Det
är enda sättet för mig. Hur många kvinnor har
inte betalat kronor med barn? Och troner? Min
personliga förnedring är min ensak. Mina aristo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
