Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornåldrarna - Tolv tusen års hemligheter uppdagas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frågan har geologin just i dessa dagar, tack vare svensk
forskarmöda, kunnat giva det avgörande svaret. Berättelsen
om hur detta blev möjligt hör till de intressantaste
kapitlen i vetenskapens historia.
Den stora landisen lydde samma naturlagar, som vi än
i dag kunna studera på fjällens jöklar. Liksom dessa rörde
sig landisens massa sakta men beständigt nedåt och skrapade
därvid med sig grus och stoft från bergen, över vilka den gled
fram. När klimatet började bli mildare, bildades av
smältvattnet en mängd jökelälvar, vilka med
väldig kraft störtade fram under isen liksom i
tunnlar, spolade med sig det grus och slam, som
jätteskrapanlandisen förde med sig, och
avlagrade detta i form av lera ute i det hav, som under denna
tid svallade över de lägre delarna av nuvarande Sverige. Varje
sommar lade sig ett nytt slamlager över de äldre — tjockare
eller tunnare allt efter nederbördens riklighet under året.
Så uppstod den egendomliga s. k. varviga lera, som man
kan iakttaga vid de flesta av våra tegelbruk — ty i regel
är det just denna lera, som tegelindustrin använder såsom
råämne.
 |
| Den skandinaviska landisen samt Alpernas och övriga europeiska fjällområdens landisar vid tiden för deras största utbredning. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
