Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fornåldrarna
- Den stora folkvandringens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den stora folkvandringens tid.
ROMARNE voro vid Kristi födelse herrar över nästan
hela den mera kända världen. I Europa hade de utbrett
sig till Donau och Rhen och blivit grannar till germanerna.
Med dem drevo de en livlig handel, vars vägar ledde
ända upp till vårt land. Handeln förde hit massor av romerska
mynt, kärl av brons och glas, vapen och prydnader, vilka man
i senare tid grävt upp ur Sveriges jord. Men allt är
förgängligt. Österlandets rikedomar strömmade in i det romerska
världsriket och gjorde de en gång så måttliga och kraftfulla
romarne njutningslystna, lastbara och försvagade. Då
kommo kraftiga, härdade germanskaror norrifrån,
längtande till bördigare jord, som bättre kunde föda de hastigt
tillväxande folkstammarna. Lystna voro de ock efter den
romerska härlighet, som de skådat eller hört berättas om;
de lärde även känna det väldiga rikets svaghet. På olika
håll försöka de tränga över dess gränser. Till en tid bli väl
deras anlopp tillbakaslagna, men slutligen förmå inga
fördämningar motstå denna väldiga folkflod. Germanskarorna
kasta sig över olika landsdelar, plundra och erövra men
grunda också nya stater, som bli ursprunget till flere av Europas
nuvarande riken. Germanfolkens inträngande i det romerska
riket kallas den stora folkvandringen. Dess början
räknas från år 375 e. Kr.
Mitt under den oro, som därav vållas, försvagas det
romerska världsväldets motståndskraft ytterligare därigenom,
att det sönderfaller i två kejsardömen, det östromerska
med Konstantinopel som huvudstad och det västromerska,
vars kejsare oftare residerade i det starkt befästa Ravenna
än i Rom.
Ett av de förnämsta germanfolken under folkvandringstiden
var goterna, vilka enligt nyaste åsikter skulle
härstamma från Gottland, med vars urgamla tungomål deras språk
är nära besläktat. Goterna själva bevarade i sina sägner
minnet av sin härkomst. Deras historieskrivare, Jordanes,
som på 500-talet nedskrev dessa muntliga berättelser,
förtäljer, att goterna utvandrat från den stora ön »Scandza,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/1/0053.html