92 (Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornåldrarna - Trälen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kreatur gingo in i grannens säd. Om trälen begick ett brott,
fick husbonden betala böterna eller utlämna trälen till den,
mot vilken denne förbrutit sig. »Dräper träl en fri man», säger
Skånelagen, skall husbonden »utlämna trälen till den dräptes
fränder» och betala sex marks böter, »eller behålle han sin
träl och böte nio mark». Vissa landskapslagar synas dock ha
velat hindra husbonden att tillgripa den bekväma utvägen
att utlämna den brottslige trälen. Östgötalagen stadgar
sålunda, att om husbonde i stället för att böta utlämnade sin
brottslige träl, ägde målsägaren rätt att taga en ekvidja och
hänga den utlämnade trälen i denna vid grindstolpen till
ägarens gård. Skar husbonden ner liket, innan vidjan
ruttnade, så gjorde han sig skyldig till 40 marks böter. Man kan
tänka sig, att det skulle vilja mycket till, innan en person
valde att utsätta sig för att få grindstolpen på sin gård prydd
på detta sätt.

* *
*

Ljuspunkter finnas dock även i dessa stackars varelsers
liv. Eftersom trälar voro en värdefull egendom, som i sin
krafts dagar betaltes lika högt som ett par tre goda oxar,
låg det naturligtvis i husbondens intresse, att de foro väl.
Och i regel voro nog också husbönderna rädda om sina trälar,
likasom en bonde nu för tiden är rädd om ett gott arbetsök.

Många husbönder satte också sina trälar i tillfälle att
genom eget arbete köpa sig fria.

Den norske hövdingen Erling Skjalgsson på Sole bestämde
åt sina trälar ett visst dagsverk och gav sedan lov åt vem
som ville att arbeta för egen räkning. Han gav dem åkerland
att så sig korn på, och det som därpå växte vart deras.
På var och en av dem satte han ett värde och en lösen, och
många löste sig fria redan det första eller andra året, och
alla, som det var något bevänt med, löste sig på tre vintrar.
Med lösepenningarna köpte Erling sig nya trälar, och dem,
som friköpt sig, förhalp han till sillfiske eller till annan näring;
somliga röjde skog och anlade nybyggen. Alla bragte han till
någon bärgning.»

Litteratur:

I. S. Landtmansson, Träldomens sista skede i Sverige
(Skr. utg. af K. hum. vetenskapssamf. i Upsala 1897).

Emil Sommarin, Träldomen i Norden (Verdandis
småskrifter n:r 104; häft. kr. 0,25).

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sfubon/1/0094.html

		Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521 / 92 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|