Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sierskan från Norden
- Den heliga Birgitta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I samma nu var det, som om ljuset släcktes i rummet.
Det var samma grådager som förut, och Birgitta kunde
knappast urskilja altaret och krucifixet mera. Men hon kunde
icke somna: hjärtat fortfor att bulta i hennes bröst; hon
hörde dess slag i nattens djupa stillhet, och det var, som
om varje slag drivit hårda spikar in i hennes själ. Hon
kunde icke bliva liggande i sin säng; på sina nakna fötter
sprang hon ut på det kalla golvet och kastade sig ned för
korsets fot . . . .
Äktenskap och hovliv.
Birgitta greps av längtan att i den tysta klostercellen få
leva blott för att tjäna Gud. Men hon fick vänta på sina
drömmars uppfyllelse. Blott tretton år var hon, när hennes
fader »gav henne åt en ärlig riddare till hjonelag», såsom
Margareta Clausdotter skriver. Det var den adertonårige Ulv
Gudmarson, son till en av faderns vänner. Sådana
äktenskap mellan barn stiftade föräldrar ofta, för att två släkter
skulle förenas och hjälpa varandra. Så voro de båda
barnen man och hustru. Men lilla Birgitta hade hellre velat
dö än träda i brudstol, berättade hon på äldre dagar för
sin dotter Katarina. På hennes tillskyndan avlade brudparet
löfte om avhållsamhet under första året av äktenskapet. Så
levde de båda unga tillsammans som bror och syster —
intill dess kärleken kom och krävde ut sin rätt. Under
loppet av tio år blev Birgitta nu moder åt fyra söner och fyra
döttrar. Hennes make var god men svag, och Birgitta var
uppenbarligen den bestämmande viljan i detta äktenskap.
Den unga husfrun blev snart känd för sin stränga
fromhet; hon späkte sin kropp, fastade och vallfärdade till heliga
platser. Men hennes fromhet var icke av det slag, som
lägger an på att lysa inför människorna. Det var när hon
kunde komma åt utan att synas, som hon späkte sig med
fastor, med hård bädd och med gisselslag. Som husmoder
var hon både duktig och givmild. Ett stort hus lät hon
ställa i ordning, i vilket fattiga och sjuka fingo en fristad.
Själv vårdade hon dem, och efter Frälsarens exempel tvådde
hon deras fötter och kysste dem. Under fastan bespisade
hon var dag tolv fattiga vid sitt bord.
En tid vistades fru Birgitta vid sin frändes, konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/1/0393.html
