Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sierskan från Norden
- I Vadstena kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hennes heliga kvarlevor förvarades, och lade det på den sjukas
huvud. Genast kände den besatta lisa. Men djävulen
försökte tubba henne att kasta från sig den heliga
huvudskallen samt kyssa hans hand. Då det ej lyckades, märkte han,
att hans tid var ute, och han rusade bort utropande: »Ve,
ve, jag kan ej mera göra dig något!» Kvinnan låg förlamad
på golvet, men redan dagen därpå var hon frisk, och
djävulen kom ej åter.
* * *
Birgittas orden fick stor utbredning. Ett sjuttiotal
Birgittinerkloster uppväxte i nästan alla länder, och än i dag
finnas sådana kloster i England, Holland, Belgien, Bayern
och Spanien.
De första utländska Birgittinerklostren upprättades på så
skilda ställen som i Danzig och Florens. Danzigklostrets
upprinnelse kan spåras till 1392, då några fallna kvinnor under
ånger över sitt förflutna sammanslöto sig för att föra ett
nytt liv i bot- och andaktsövningar under några fromma
prästers ledning. Tvenne år senare fingo de påvens tillstånd
att grunda ett kloster till den botfärdiga Magdalenas och
Birgittas ära, vilket ordnades i överensstämmelse med
nunneklostret i Vadstena. Men här mottogos endast fallna
kvinnor, som ville lämna sitt gamla liv. Denna bestämmelse
upphävdes dock 1409. Då hade klostret också blivit utvidgat
med ett brödrakonvent.
Orsakerna till den stora framgången för Birgittas idéer
lågo framför allt i hennes egen mäktiga personlighet, hennes
profetiska kraft, som väckte oerhört uppseende och beundran.
Men företeelsen sammanhänger också med sociala
förhållanden, nämligen medeltidens kvinnofråga.
Birgittinerklostren blevo ej blott en ypperlig uppfostringsanstalt utan
även en försörjningsinrättning för de högre
samhällsklassernas ogifta kvinnor, och i den egenskapen ha de fortlevat
efter reformationen i form av adliga jungfrustift. När en
stolts jungfru eller förmögnare borgardotter ej längre gav
något hopp om sig att bli försörjd genom äktenskap,
återstod alltid en lugn och tryggad ålderdom i klostrets hägn.
Bakslag skulle emellertid komma även mot Birgittas
skapelse. Institutionen med dubbelkloster och den därav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/1/0415.html
