Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Då rovfåglarna slogo sig ned på bergens toppar - Albrekt av Mecklenburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tystade han genom hot med fångtornet. Och den mannen var
Svea rikes drots, d. v. s. rättvisans högste vårdare! En
riddare, som han förföljde, dräpte han inför själva högaltaret
i nuvarande Riddarholmskyrkan i Stockholm och tog alla hans
ägodelar. — Många andra höga herrar följde hans exempel,
så långt deras makt räckte. Det var en tid, på vilken kunde
användas de gamla orden: »Nu sitter lag i spjutstångs ände»;
och icke utan skäl kallades Sveriges rike en rövarkula.
När Bo Jonsson dog, passade konungen på och försökte
bemäktiga sig hans besittningar. Men då fick han de andra
stormännen mot sig. Liksom dessa en gång inkallat Albrekt
mot Magnus Eriksson, så bådo de nu Margareta,
härskarinnan över Danmark och Norge, om hjälp mot Sveriges
konung. Hon var dotter till Valdemar Atterdag och hade
vid sex års ålder blivit trolovad samt vid tio års ålder gift
med konung Håkan av Sverige och Norge (se sid. 375),
som då var 24 år gammal. Tre år efter bröllopet flyttade
hon över till Norge, där »unga frun» fick en utmärkt
hovmästarinna i den heliga Birgittas dotter Märta Ulvsdotter.
Hon uppfostrade den unga drottningen tillsammans med
sina egna barn, och det berättas, att Margareta och hennes
fostersyster Ingegärd titt och ofta fingo smaka samma ris.
De samhörighetskänslor mellan de bägge barnen, som den
förståndiga fru Märta sålunda framlockade, lära småningom
ha genomträngt även ädlare delar och grundlagt en hjärtans
innerlig tillgivenhet, som varade hela livet ut.[1]
Margareta visade sig snart så duktig och blev så ansedd,
att hon efter faderns och makens död, fastän kvinna,
blev utsedd att regera över deras riken.
Nu kom de svenska herrarnes anbud om en tredje krona.
Allt sedan dess Albrekt försökte utvidga sin makt, hade
Margareta väntat på detta och var genast redo, när de erkände
henne som »Sveriges fullmäktiga fru och rätta husbonde».
Albrekt mötte henne nära Falköping med tyska
trupper. Får man tro sägnen, skulle han ha ansett det nästan
under sin värdighet att slåss med »Kung byxlös», som han
kallade henne. Han säges ha skickat till henne en alnslång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
