Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tider av endräkt och söndring i Norden - Margareta och Erik av Pommern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon satte danska adelsmän till fogdar och befälhavare
på de viktigaste svenska slotten; men aldrig fick en svensk
någon sådan inkomstbringande och eftersökt post i
Danmark. Blott i de avlägsnaste svenska landskapen, på de
minst betydande och minst inkomstbringande posterna,
voro infödda läntagare i majoriteten. Vad Margareta ville
skapa var icke ett skandinaviskt rike utan ett
Stordanmark.
Missnöjet med Danmarks överhöghet inom unionen
märktes dock icke så mycket, så länge Margareta levde, ty hon
var en så duktig regent och en god människa, som ingav
aktning. »Sent födes annan kvinna slik», heter det om henne i
en gammal krönika. Och allmogen kände under hennes tid
nästan blott de välgörande verkningarna av att hon höll
efter stormännen i Sverige. De orden i Vadstenaklostrets
dagbok, att hon »velat hjälpa alla och envar till lika rätt och
lag, styrka rättfärdighet och undertrycka all orätt, för vilket
Gud henne löne» — de orden innebära det vackraste minnet
av henne hos Nordens folk. Hon förstod också att skaffa
sig en annan motvikt mot herrarnes missnöje genom att
ställa sig väl med kyrkan. Det var en av hörnstenarna i
hennes politik. Hennes välgörenhet mot kyrkor och kloster
var storartad. Med rund hand skänkte hon dem en hel del
av de gods, hon fråntagit adeln. Men så var också kyrkans
makt över folket så stor, att dess gunst knappast kunde
betalas för högt. Att bakom denna frikostighet mot de
andliga också låg en verklig fromhet i den tidens anda kan dock
icke förnekas. Vid ett besök i Vadstena kloster lät drottningen
upptaga sig som klostersyster och kysste därvid ödmjukt alla
systrarna och bröderna på hand.
I syfte att för framtiden betrygga sitt värv genomdrev
Margareta, att hennes systerdotterson Erik av Pommern
valdes till hennes efterträdare i alla tre rikena. År 1397,
när Erik skulle krönas, sammankallade hon de tre rikenas
stormän till ett möte i Kalmar. Här blev Erik krönt till
konung över samtliga de nordiska rikena på en gång, och
en formlig unionsakt uppsattes med bestämmelser om de
trenne ländernas inbördes förhållande för framtiden. Den
innehöll, att de tre rikena i alla tider skulle vara förenade
under en gemensam konung. Ny konung skulle väljas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>