Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tider av endräkt och söndring i Norden - Margareta och Erik av Pommern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gemensamt och därtill utses en av den senaste konungens söner,
om sådana funnes. I förhållande till främmande makter
skulle de tre staterna vara såsom ett rike och bistå varandra
i krig, men vart och ett land skulle styras efter sin lag och
rätt. Efter denna akt har Margaretas union fått namnet
Kalmarunionen, ehuru med orätt, eftersom den aldrig erhöll
laga giltighet. Margareta lät nämligen unionsakten ligga utan
att någonsin uppsätta och utfärda den i laga ordning. Den
innehöll nämligen punkter, vilka, efter vad man vet om
hennes politik för övrigt, icke kunna ha tilltalat henne.
Säkerligen har hon önskat att få det förenade Norden förvandlat
till ett arvrike, men stormännen ha ej velat gå längre än
att låta binda sin valrätt vid den senaste konungens söner.
En annan bestämmelse, som ej kunde falla henne i
smaken, var den, att varje rike skulle behållas vid sina lagar.
Det var ju ett försök att hindra henne från att styra
Sverige med danska fogdar och ståthållare, ty Sveriges landslag
innehöll uttryckligen, att konungen skulle styra riket med
infödde män. Under sådana förhållanden har Margareta
föredragit att låta unionen sakna rättslig grundval framför att få
en sådan i en form, som skulle hämma hennes rörelsefrihet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
