- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521 /
520

(1913-1939) [MARC] [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De tre Sturarne - Kristian II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kristian II.



EJ LÅNGT efter Svante Sture gick hans främste
motståndare, konung Hans, också till en annan värld. Han
efterträddes i Danmark och Norge av sin son Kristian II.

Sägnen förtäljer om onda förebud vid Kristians födelse,
varslande om stora olyckor. Han hördes gråta högljutt i
moderlivet. Då han kom till världen, var hans högra hand
hårt knuten, och när man öppnade den, befanns den vara
full av blod.

Kristian hade fått en uppfostran, ovanlig för en blivande
konung. Han hade icke någon högförnäm hovmästare, inga
adliga lekkamrater. Fadern anförtrodde honom åt en ansedd
och rik borgare i Köpenhamn, på vilken han satte stort
värde. I det borgerliga hemmet hade så kommit en liten
prins med röda kinder och ostyriga lockar och ögon, som
spelade av pojkaktig odygd. Det var ingenting ovanligt, att
hans lärare vid lästid fann honom sittande grensle högt
uppe på en husgavel eller kravlande uppför takbranter eller
ock ute på upptåg med stadens pojkar.

Men om aftnarna kunde han sitta så stilla och timtals
lyssna, när husfadern berättade. Denne visste så mycket om
främmande länder, ty han drev en stor handel med dyrbara
utländska varor. När då talet föll på Danmarks
frälsemän
, blev hans ton bitter: dessa övermodiga herrar, som
sågo föraktfullt ned på köpmannen och hantverkaren, de
hade trängt både borgare och bönder från deras urgamla rätt
att deltaga i landets styrelse! Blott adelsmän och biskopar
fingo ju komma till herredagarna, blott de sutto i riksrådet!
Liksom en borgare inte skulle kunna älska sitt fosterland
lika högt som de! Liksom han inte kunde ha lika goda råd
att ge sin konung, fast han inte var adelsman! Och den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/1/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free