Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De tre Sturarne - Kristian II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett ödesdigert inflytande på hans liv skulle en kvinna få.
En dag under Kristians vistelse i Norge hände det, att
hans kansler gick omkring på torget i Bergen och fägnade
sig åt det rörliga skådespel, som utvecklades här kring de
uppstaplade handelsvarorna från främmande länder.
Därvid fängslades hans blick av två kvinnor, som stodo i en bod
och sålde bakverk. Den äldre var ett kraftigt byggt
fruntimmer med högröd ansiktsfärg och väl utvecklat hull. Men
ett par livligt spelande ögon vittnade om att en klok och
eldig själ bodde i den grovt tillyxade gestalten. Vid hennes
sida stod en underbart skön flicka, smärt och välväxt med
fina anletsdrag. Godhet och blidhet lyste ur hennes ögon,
och en förtjusande blyghet gjorde henne blott så mycket
mer tilldragande.
Kanslern slog sig i språk med den äldre kvinnan och fick
veta, att hon var holländska och hette mor Sigbrit.
Hon hade haft det smått i sitt hemland och därför kommit
över till Bergen för att tjäna litet på småhandel. Flickan,
som stod hos henne, var hennes dotter och hette Dyveke,
»Den lilla duvan».
Och nu gick det ungefär som i sagan om Ragnar Lodbrok
och Kraka: kanslern kunde inför konungen icke nog prisa
den skönhet som Bergen ägde. Kristian skaffade sig tillfälle
att med egna ögon övertyga sig genom att ställa till så, att
Mor Sigbrit och hennes dotter blevo inbjudna till en fest,
som staden ställde till för konungen på rådhuset. Vid första
ögonkastet blev Kristian alldeles betagen i Dyveke och
sannade kanslerns ord, att hennes like i skönhet ej fanns.
Han dansade den ena dansen efter den andra med henne,
de samspråkade länge med varandra, och det syntes, att
den unge fursten var över öronen förälskad i den fattiga
borgarflickan.
Efter festen följde underhandlingar med mor Sigbrit. Hon
gjorde inga stora svårigheter, och så blev lilla Dyveke
prinsens älskarinna.
Från den stunden fick emellertid också mor Sigbrit en
märkvärdig makt över kungen. Den kloka och djärva
kvinnan, som hade en del nyttiga erfarenheter med sig från sitt
hemland, gällde snart hos kungen lika mycket som alla hans
rådsherrar tillsammans. Ofta hände det, att hon kullkastade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
