- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521 /
558

(1913-1939) [MARC] [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt allmogeliv mot medeltidens slut - Det dagliga arbetet på åker och äng, i skog och mark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Oftast fick väl odlingen på den avlägsna och grundligt
utsugna jordbiten nu förfalla, och när några år gått, vittnade
blott några hopplockade stenrösen på en jämnad yta om
att människor där en gång arbetat i sitt anletes svett.

Ej sällan hände det, att tvister uppstodo om sådana
nyodlingar därigenom att den, som röjt marken, i förtid övergav
sin jordlapp men sedan helt oväntat återvände dit och fann
en annan på platsen. »Far någon i öken eller allmänning»,
heter det i Upplandslagen, »rödjer och rymmer, bort far han,
till kommer en annan när hans ruda,[1] bryter [upp stubbar
och sten] på hans bröta, barkar och bleker,[2] kommer om med
[gärdes]gård och värn; upp kommer den, som förut rödde,
och säger: ’Vi kom du i ruda min?’ — ’Nej’, säger han, ’det är
ruda min och ej din. Jag har barkat och blekat!’ Då har den
vitsord, som omgivit marken med gärdesgård och bor därpå,
och den have förverkat arbete sitt, som först röjde.»

Nyodlingarna voro dock ingalunda alltid av denna
tillfälliga beskaffenhet. De kunde också växa ut till verkliga
utgårdar till den huvudgård, dit marken hörde. Den vanliga
benämningen på en sådan utgård var torp. Det förekommer
i namn på en mängd gårdar och socknar och visar, att dessa
ursprungligen varit utgårdar, som sedan blivit självständiga
gårdar och ibland i sin tur givit upphov åt nya utgårdar.
Socknar med namnet Torp eller Torpa förekomma
flerstädes i skogstrakter eller eljes där bygden är av jämförelsevis
sent ursprung. I Bohuslän finns t. o. m. ett Torpa härad.
Det ligger, som man kunde vänta, i en ganska oländig trakt,
som jämförelsevis sent blivit odlad.

Samma betydelse som »torp» ha i gårdsnamn
sammansättningar med orden boda,[3] bråten,[4] böle, säter och sel.

I stall och ladugård.



Bland husdjuren var särskilt den svenska hästen av
ålder frejdad. Redan den gotiske historieskrivaren Jordanes,
som levde på 500-talet e. Kr., berättar, att hästar utfördes

[1] Röjning.
[2] D. v. s. märker träden kring nyodlingen med hugg i barken.
[3] Av »bodar» = skjul. Därmed menades ursprungligen vad vi kalla fäbodar.
[4] T. ex. Slätbråten: av bryta [upp mark].

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/1/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free