Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt allmogeliv mot medeltidens slut - Svenska folket i sina ordspråk - Medeltida folkvisor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Släpp hund till honungskruka — han springer i med båda
fötterna.
Slå sten mot uggla, slå uggla mot sten, det gäller alltid
ugglans ben.
Döden blåser ej i lur för sig.
Den kommer ock fram, som med oxar åker.
Jorden är alltid frusen för lata svin.
Ont är ej gott, förrän värre kommer.
Han är ej bättre, som gömmer, än den, som stjäl.
Där skall starka ben till att bära goda dagar.
Ofta ligger ormen under rosenbusken.
Det är ej allt gott i magen, som i munnen är sött.
Munvig är bättre än snutfager.
Där det är hjärterum, är rum nog.
Den sig i leken ger, han måste leken tåla.
Att giva dårar råd är som slå vatten på gåsen.
Del är svårt lära gammal hund sitta.
Guldprov i glöd, vänprov i nöd.
Herr Olof han sadlar sin gångare grå,
så rider han sig till havsfruens gård.
Men linden gror väl, men linden gror väl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
