Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt allmogeliv mot medeltidens slut - Medeltida folkvisor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Och inte vill jag giva dig råd,
ej heller så nekar jag dig;
men om du i afton i vakstugan går,
herr Karl han sviker dig.»
Och jungfrun inför dörren gick,
hon glimmade som en sol;
men herr Karls falska hjärta,
det låg på bår och log.
Och jungfrun till hans huvud gick,
hon såg på hans krusade hår:
»Ack, medan du här levde,
du höll mig ganska kär!»
Och jungfrun hon till fötterna gick,
hon lyfter på vitan linn’:
»Ack, medan du här levde,
du var allrakärasten min!»
Och jungfrun hon till dörren gick,
hon bjöd sina systrar god natt;
herr Karl, som uppå båren låg,
sprang upp, tog henne fatt.
»I bären ut min bår igen,
I skänken mjöd och vin;
i morgon skall mitt bröllop stå
med allrakärasten min!»
Det var de klosternunnor,
de läste uti bok:
»Visst var det en Guds ängel,
som bort vår syster tog.»
Och alla klosternunnor
de sjöngo för sig:
»Krist, giv en sådan ängel
kom’ tog båd mig och dig!»
Men herr Karl sover allena.
Och liten Karin tjänte
på unga kungens gård.
Hon lyste som en stjärna
bland alla tärnor små.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
