Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - Skandinaviens insats i de stora germanska folkvandringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hungersnöd. Det dröjde, innan människan förmådde anpassa
sig efter denna plötsliga förändring i hennes
levnadsförhållanden.
En annan omständighet har Sune Lindqvist betonat
såsom enligt hans åsikt tillräcklig förklaring till avfolkningen.
Bronsålderskulturen vilade ju på en importvara från avlägsna
länder. En spärrning av importvägarna måste medföra
katastrofala verkningar för den nordiska kulturen, innan man
ännu kommit i gång med att tillgodogöra sig den inhemska
järnmalmen. Lindqvist anser, att en sådan handelsspärrning
genomfördes av de keltiska folk, som vid mitten av
bronsåldern bildade mäktiga riken i södra Tyskland och
Frankrike. Först då Julius Cæsar i spetsen för de romerska
legionerna vid mitten av första århundradet f. Kr. brutit
kelternas makt och romarnes gränser nått fram till
germanernas land, hävdes den isolering, som skandinaverna levat i.
Andra arkeologer ställa sig dock mer eller mindre
avvisande till denna hypotes. Även om de anse det möjligt,
att den keltiska expansionen vissa tider hindrat eller
försvårat förbindelserna mellan Nord- och Mellaneuropa,
hålla de det icke för sannolikt, att förhållandena i
Mellaneuropa under bortåt ett halvt årtusende skulle ha varit så
exceptionellt krigiska. Varför skulle kelterna, som under
bronsåldern underhöllo ganska livliga förbindelser med
Skandinavien, nu ha drivit en avsiktlig isoleringspolitik mot
Nordeuropa?
Ett ekonomiskt bakslag för Skandinavien innebar det i
alla händelser, att Weichseldeltat och kusten öster därom vid
den nordiska järnålderns början konkurrerade ut Jylland och
de sydsvenska kustländerna från handeln med bärnsten,
nordbornas förnämsta betalningsmedel till utlandet. I och
med att medelpunkten för bärnstenshandeln sålunda flyttades
till Östersjöns mera centralt belägna sydöstra kusttrakter,
strömmade Mellaneuropas guld dit i stället för till Skandinavien.
Att så är förhållandet, ha arkeologiska undersökningar
visat. Först när nordborna lärt sig att utnyttja sjö- och
myrmalmen, inträdde bättre konjunkturer för dem på
världsmarknaden.
De ovannämnda och kanske även andra försämringar av
livsbetingelserna för våra förfäder drevo stora skaror av dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
