Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - Praktgravar från vår yngre järnålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den äldsta graven från 700-talet. På de bägge andra
gravfälten tillhöra de äldsta gravarna ungefär samma tid som
de äldsta Vendelgravarna. De rika fynden av dyrbarheter i
båtgravarna vittna om att denna tid varit en ekonomisk
och politisk storhetstid för svearnes kärnland.
Vid Husby, ett par km. söder om Vendel, ligger en ståtlig
gravhög, som traktens befolkning kallar Ottarshögen.
Den är av samma typ som Kungshögarna vid Uppsala, och
fornfynden möjliggöra en säker datering av den till
500-talets förra hälft. Tidsbestämningen ger på ett intressant sätt
stöd åt den åsikt, som Nerman utvecklade långt innan man
ännu grävt ut Ottarshögen, nämligen att det var konung
Adils’ far, Ottar Vendelkråka, som låg begravd här, och
att alltså den 1,400 år gamla folktraditionen var riktig. Att
Ottar blivit begravd i Vendel beror på att denna ort på den
tiden var den mest betydande i Uppland näst efter Gamla
Uppsala.
I likhet med var och en av Kungshögarna vid Gamla
Uppsala innehåller Ottarshögen de brända kvarlevorna av en
konung. Bland de föremål, som följt den döde på bålet, märkes
ett guldmynt från Konstantinopel, präglat av en kejsare,
som regerade från 476 till 477. Myntet har använts som
hängsmycke, vilket framgår därav, att det upptill är
genomborrat. Det faktum, att det är mycket nött, tyder på att det
först många år efter präglingen kunnat hamna i gravhögen.
Fyndet är naturligtvis av stort värde för bedömningen av
Ottarshögens ålder.
Efter detta framställer sig nästan av sig själv den frågan,
om man ej kan få veta något närmare även om de hövdingar,
som ligga jordade i Vendels båtgravar. Även här har Nerman
en intressant hypotes. Han sätter dem i samband med
den väldige erövraren Ivar Vidfamne, vilken en
lång tid fått dela samma öde som konungarne av Ynglingaätten:
att betraktas som en dimhöljd sagogestalt. Nutida
forskare med genomgående större respekt för det värdefulla
i folktraditionen, än vad en äldre hyperkritisk skola
vill tillerkänna den, ha lyckats att även åt Ivar Vidfamne
förläna verklighetsdrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
