Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band I
- 1. Sammanhängande kapitel
- Eddan och Sverige
- Gudarnes födelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under 600-talet fanns vid Ringstad ett stort hövdingasäte
med en mångfald hus: dryckeshallar, smedjor m. m.,
allt inneslutet inom en större träborg, vilken numera
utgrävts. »Det torde», säger Nordén, som lett de arkeologiska
undersökningarna, »vara fullt tillåtet att tänka, att den
östgötska Ylvingaätt, som under 500-, 600- och 700-talen spelat
den roll, vilken sedermera övertogs av Folkungaätten, haft
detta Ringstad som sätesgård, och att vi här ha funnit den
miljö, ur vilken Eddans Helgediktning i en töckenhöljd
förgångenhet utgått.»
Gudarnes födelse.
Sid. 104—105.
I den form av fornnordisk religion, som vi stifta bekantskap
med i Eddan och hos Snorre Sturlasson, möta oss idel
personliga gudar och gudinnor: Oden och Tor, Freja och Idun
o. s. v., gudagestalter med mänskliga egenskaper och
mänskliga lidelser. Men å andra sidan veta vi, tack vare den
jämförande religionshistoriska forskningen, att nordbon på ett
mera ursprungligt stadium helt visst ej trodde på några
personliga gudar utan blott på opersonliga naturväsen och
dunkla andar. Där var den livgivande »makt», som bodde i
solen, den vänliga »makten» i arbetsredskapet, den hjälpande
»makten» i vapnet — vad var väl mannen utan kniv och yxa?
Där var groningskraften i fröet och växtkraften, som gav
människan föda, hus och bränsle. Där var välgörande regn;
men där var också förödande skyfall, blixt och åska. Inför
dessa makter kände människan sig liten och vanmäktig.
Hon fylldes ömsom av tacksamhet, ömsom av skräck; men
själva ordet gudsfruktan säger oss, att bävan för det
okända, det hemlighetsfulla, var det starkaste upphovet till
de primitiva religionerna.
Hur ha nu personliga gudar med utpräglade individuella
egenskaper kunnat utvecklas ur dessa opersonliga
maktbegrepp? Och när i Nordens historia kan den
utvecklingsprocess tänkas ha ägt rum, som vi alltså skulle kunna kalla
gudarnes födelse?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0130.html
