Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - I Birka - Jomsborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grävt upp massor av fornsaker från Sverige och
grannländerna, såsom kärl, smycken och mynt. En del av
borgmuren på berget står kvar. Utanför stadens område ligger
ett stort gravfält, där man ännu kan se över 2,000 gravar.
Hur många gravar, som finnas under jorden, vet man
ännu icke. Några hundra sådana har man påträffat dels
på andra platser utanför stadsvallen, dels inom själva
stadens område.
Ansgar och hans följeslagare blevo i Birka »välvilligt
mottagna av konung Björn», fortsätter Rimbert sin berättelse.
»När konungen fått veta, varför främlingarne kommit,
överlade han med sina rådgivare. Med dessas samtycke gav
han dem tillåtelse att stanna kvar och förkunna Kristi
evangelium. Var och en som ville, fick mottaga undervisning av
dem.» Om missionens framgångar i Birka vittnar kanske det
faktum, att av de omkring 2,500 gravar, som man där känner
till, finns det ej mindre än cirka 350 med obrända lik.
Åtminstone en del av dessa äro troligen kristna. I en naiv tid, då
man trodde, att den dödes jordiska kropp skulle uppstå på
yttersta dagen, bröto de kristna med den gängse »hedniska»
seden att bränna de döda. De reflekterade väl därvid
knappast över att genom deras begravningssätt den obevekliga
förgängelsen i stället tog den gräsligaste av alla former.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
