- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I /
164

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - Skänninge möte och celibatet - Svenska Jorsalafarare - Diskussionen om Erik den helige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av 1100-talet ävenledes varit en av staten fullständigt
beroende folkkyrka, men där hade utvecklingen sedan gått i
riktning mot de andligas självständighet gent emot det
världsliga samhället. Överallt i Europa hade kardinalen
vunnit vackra framgångar för påvens sak, men i vårt land
hade han stött på ett motstånd, som tvingade honom att
avstå från alla försök att genomdriva mer, än vad som
beslutits på Skänninge möte.

Faktiskt blev för övrigt redan det beslut, som där fattades,
i flere fall kraftlöst. Här som i andra länder fortsatte många
präster att leva i konkubinat, ända tills reformationen gav
dem tillstånd att gifta sig.

Celibatet var emellertid nu påbjudet som en plikt för
samtliga »de andliga», män och kvinnor, i vårt land.
Därmed var i alla fall hörnstenen lagd till en svensk hierarkisk
byggnad.

Svenska Jorsalafarare.

Sid. 277.



Även till vårt avlägsna land utbredde sig denna
pilgrimsrörelse. De äldsta kända spåren därav äro från mitten av
1000-talet. Tre svenska runstenar bära vittnesbörd om
»Jorsalafärder». En av dem har tidigare omnämnts.[1] En annan,
som fordom stod vid Stäket i Uppland, bar en så lydande
inskrift: »Ingrun, Hårds dotter, lät rista runor efter sig själv.
Hon vill fara österut och utomlands till Jursala.»[2]

Diskussionen om Erik den helige

sid. 283.



har fortsatts av bl. a. Lauritz Weibull, som vid en ingående
undersökning av helgonlegenden om kung Erik konstaterat,
att denna nästan punkt för punkt följer ett stereotypt schema,

[1] Bd I: 171.
[2] Vår ryktbaraste Jorsalafarare är den heliga Birgitta. Hon
hade föregångare inom släkten: både hennes farfar, farfars farfar och
dennes far hade vallfärdat dit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free