Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - Birger jarls arvslag - Vårt äldsta bergsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
styresman till den unga drottningen». För henne måste det
nämligen ha varit en tillfredsställelse att veta, att hennes
egna döttrar ej skulle bli utestängda från den arvsrätt,
kvinnorna ägde i hennes hemland.
Birger jarls arvslag innebar ett stort framsteg, men den
förut citerade österrikiske rättshistorikern Ficker har
framhållit, att den var ett framsteg blott för tillfället. Sedd på
längre sikt, var den ett bakslag mot en inom götalagarna
pågående utveckling. Under 1100-talet eller kanske något
tidigare hade nämligen i både Öst- och Västgötalagen den
grundsatsen slagit igenom beträffande avlägsnare
anförvanter på kvinnosidan, att dessa ägde lika arvsrätt med
släktingarne på manssidan. Systerdotter ärvde t. ex. lika
med systerson, farmor lika med morfar. Hade denna utveckling
fått fortsätta av sig själv, så är det sannolikt, att efter
något århundrade även utan regeringens ingripande syster
hade fått lika arvsrätt med broder. Nu förde Birger jarl
in en ny princip i arvsrätten, och den förkvävde de tendenser
till full likställighet mellan kvinna och man, som höllo på
att slå igenom på området. Systern fick visserligen något
århundrade tidigare, än annars skulle ha blivit fallet, rätt
att skifta arv med broder, men denna rätt köptes med
uppoffrande för mer än ett halvt årtusende framåt av den lika
arvsrätten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
