Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Supplement till band I - 1. Sammanhängande kapitel - Drottning Margaretas politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På vägar och gator intogo de kyrkliga processionerna på de
många kyrkliga festdagarna en bemärkt plats, och gripande
var intrycket, när de med tända vaxljus följde den avlidne
till graven. På torg och vid vägskäl samlade tiggarmunkar
lyssnande skaror omkring sig; och deras predikan utövade
ett starkt inflytande på den allmänna meningen i en tid,
då inga tidningar funnos och böcker voro sällsynta
dyrbarheter. Men kanske allra störst makt över sinnena utövade
kyrkan i kraft av själamässorna över de hädangångna.
Att det emellertid bakom Margaretas frikostighet mot de
andliga också låg verklig fromhet i den tidens anda, kan dock
ej förnekas. Vid ett besök i Vadstena kloster år 1403
stannade drottningen i tre veckor »för andakt och för att
förvärva syndaförlåtelse», heter det i klostrets minnesbok. »Vid
slutet av sin vistelse där bad hon ödmjukt att få bli syster
och delaktig av klostrets andeliga goda. Och det fick hon.»
Därvid kysste hon ödmjukt alla systrarna och bröderna på
hand. »En lekbroder vidrörde då, enligt sedvana, hennes
hand med sin hand inhöljd i kåpan. Men det ville hon ej,
utan hon sade: ’Ingalunda skall jag så göra, utan framräck
du din hand bar och ej höljd, eftersom jag nu blivit din
syster!’»
I syfte att för framtiden betrygga unionen genomdrev
Margareta, att hennes systerdotterson och fosterbarn Erik
av Pommern valdes till hennes efterträdare i alla tre
rikena. År 1397, när Erik skulle krönas, sammankallade
hon de tre rikenas stormän till ett möte i Kalmar. Här blev
Erik krönt till konung över samtliga de nordiska rikena på
en gång, och en formlig unionsakt uppsattes med bestämmelser
om de trenne ländernas inbördes förhållande för framtiden.
Den innehöll, att de skandinaviska rikena i alla tider
skulle vara förenade under samme konung. Ny konung skulle
väljas gemensamt, och därtill skulle utses en av den senaste
konungens söner, om sådana funnes. I förhållande till
främmande makter skulle de tre staterna vara såsom ett rike
och bistå varandra i krig samt i händelse av uppror, men
vart och ett land skulle styras efter sin lag och rätt.
Efter denna akt har Margaretas union fått namnet
Kalmarunionen. Mot detta namn opponerade sig emellertid
i slutet av 1800-talet en rad framstående kritiska forskare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
