Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band I
- 1. Sammanhängande kapitel
- Lappkvinnan Margareta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lappkvinnan Margareta.
Sid. 571.
Under sin nitälskande verksamhet för missionen bland sina
stamfränder besökte lappkvinnan Margareta bl. a.
Stockholm, där hon fann en klok och varm förespråkare i en
klosterbroder. Han gav henne följande rekommendationsbrev
till en inflytelserik prästman, måhända i Uppsala,
Lapplands stiftsstad på den tiden: »Då Gud även hos det
svagare könet verkar sina under, såsom vi sett hos den
heliga Birgitta och andra heliga kvinnor, bör Margareta, som
under många svårigheter i lång tid mödat sig med lapparnes
omvändelse, ej ringaktas. Hon har väl ej kunnat uträtta
mycket, men det är möjligt, att Gud använder henne som
redskap, på det de, som kunna gagna själarna och icke
vårda sig därom, må komma på skam. Därföre beder jag
Ers kärlighet, att I med tålamod hören henne och, om I så
finnen skäligt, given henne en skrivelse till herr ärkebiskopen.»
Följden blev, att brevets mottagare på det varmaste lade
lappkvinnans sak i ärkebiskopens händer, under framhållande
av hennes fromhet, hennes ihärdiga kamp mot svårigheter
samt det gagn, Guds rike skulle vinna genom lapparnes
omvändelse.
Men för övrigt rönte den olärda kvinnan med det brinnande
hjärtat ett tämligen kyligt mottagande i Uppsala.
I en skrivelse från därvarande domkapitel till ett annat,
i brevet ej namngivet domkapitel säga sig Uppsalaprelaterna
vara oförmögna att åtskilja andarne, överhopade som
de äro av världsliga omsorger(!) Därför sände domkapitlet
från sig denna kvinna, som föregav sig hava syner och
uppenbarelser, och anhöll om ett utlåtande, huruvida
hennes syner skulle anses vara ingivelser av en god ande eller
bedrägliga foster av en annan ande. Därpå berodde ju,
huruvida hon vore värd någon uppmärksamhet, eller om
man borde ålägga henne tystnad.
Efter många mödor och besvikelser fick emellertid
lappkvinnan träffa sin namne drottningen år 1389, och det
lyckades henne att vinna såväl drottning Margaretas som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0234.html
