Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band III
- 1. Sammanhängande kapitel
- Första tiden av det svenska väldet i Livland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Första tiden av det svenska väldet
i Livland.
Sid. 59 (56) efter st. 3.
Livlands protestantiska befolkning och dess förtryckta
bönder hälsade svenskarne som befriare. De första åtgärderna
efter det svenska besittningstagandet av landet måste
emellertid helt naturligt gå ut på att skaffa kronan inkomster och
krigsfolk därifrån. De upprörda krigstiderna medgåvo ännu
ingen egentlig kulturpolitik. Men ur den prövning av privilegier
och ägorättsförhållanden, som skedde i samband ined
skattläggningen, framväxte så småningom en rättskipande
myndighet, sammansatt av de förnämsta svenska ämbetsmännen
samt Rigas råd och några livländska adelsmän. Snart
kände sig också svenska regeringen uppkallad att gripa in
för att upprätta det i grund förfallna kyrkoväsendet. Men
den uppgiften var nästan hopplös, till god del på grund av
bristen på ekonomiska resurser. Bättre framgång hade svenska
regeringen i sin sega kamp för att tvinga de privilegierade
samhällsklasserna, adeln och städernas borgerskap, att
underordna sig det allmänna bästa. Mycket reformnit har här lagts
i dagen av svenska ämbetsmän, ej minst av Johan Skytte,
som i fem år var generalguvernör i Livland. Till väsentlig
del är det han, som i denna landsända med dess skarpa sociala
motsatser har lagt grundvalen till ett ordnat samhällsliv,
en grundval, som ej ens två seklers ryskt herravälde
förmådde bryta ned. Tack vare detta statsgagnande arbete hade
Lettland efter världskriget en grund att bygga vidare på
såsom självständig stat.
Skytte räknade det som en av sina förnämsta uppgifter
att höja de förtryckta, i livegenskap nedsjunkna böndernas
människovärde och skänka dem stödet av en ordnad
rättskipning. Hans nydaning av Livlands rättsväsen kulminerade
i inrättandet av en hovrätt i Dorpat år 1632. En annan
älsklingstanke, som han två år därefter fick se förverkligad,
var upprättandet av ett universitet i samma stad.[1]
[1] Sid. 405.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0378.html
