Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Supplement till band III
- 1. Sammanhängande kapitel
- Svenskarnes tåg längs »Prästgatan». Svenskarne i Rothenburg och Miltenberg
- Gustav Adolfs Rhenövergång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kar, ur vilket de soldater, som höllo vakt på torget och
framför rådhuset, öste upp vinet med sina hattar och togo sig ett
duktigt rus vid vakteldarna.»
Till hessiska regeringen inberättade en kunskapare vid tiden
för Gustav Adolfs framryckning mot Mainz: »Man kan icke
nog berömma den goda ordning, konungen upprätthåller.
Han tillåter icke våld mot någon. I staden Miltenberg — där
svenskarne varit inkvarterade — lär icke ett hus, ja ej så
mycket som en dörr ha lidit skada, långt mindre något fönster
blivit inslaget.» Andra berättelser av liknande slag intyga, att
»man icke hört det minsta om att svenskarne skulle ha farit
illa fram med de arma inbyggarne i staden».
Gustav Adolfs Rhenövergång.
Sid. 147 (135) näst sista stycket.
Spanjorerna höllo vänstra Rhenstranden söder om Mainz
besatt, men Gustav Adolf beslöt sig för vågstycket att en
decembernatt gå över den breda floden. Detta skedde mitt
emellan Mainz och Worms, en halv mil söder om det befästa
Oppenheim. På några fartyg lyckades konungen i skydd av
nattmörkret få över 600 musketörer, innan de betydligt
överlägsna spanska ryttarskarorna voro färdiga att mottaga dem.
Under befäl av Nils Brahe, Per Brahes broder, kämpade
svenskarne som lejon och lyckades hålla sig kvar. Och när de
fått förstärkning av kamraterna från andra stranden under
konungens eget befäl, slogo de spanjorerna på flykten.[1]
[1] I Sverige befarades, att Gustav Adolfs försök att övergå Rhen
skulle leda till krigstillstånd med Spanien. Axel Oxenstierna skyndade
sig därför att lägga svenska rådet på hjärtat att trygga Älvsborg och
Göteborg med tillräcklig garnison mot ett kuppförsök från spanska
flottan i Nederländerna. De göteborgska affärsmän, som drevo handel
på Spanien, borde tillrådas att inställa den, tills man fått klarhet om
hur förhållandena utvecklade sig.
Följden blev också, att de spanska myndigheterna lade beslag på
svenska fartyg. Svenska regeringen svarade med att beslagtaga alla
spanska varor, som kunde påträffas i Göteborg. Ovädret gick emellertid
över, och år 1635 var handeln på Spanien åter i full gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/10/0401.html
